Snabbversion
Laktos är en sockerart som finns i mjölkprodukter och bryts ned av enzymet laktas i tunntarmen. Vid laktosintolerans saknas eller minskar laktasproduktionen, vilket leder till att laktos istället bryts ned av bakterier i tjocktarmen, vilket kan orsaka gaser, uppblåsthet, diarré och magbesvär.
Det finns tre typer av laktosintolerans; medfödd laktosintolerans, sekundär laktosintolerans och primär laktosintolerans som innebär en ärftlig minskning av laktasproduktionen efter barndomen, detta är den vanligaste formen.
För att ta reda på om man är laktosintolerant kan man göra ett provokationstest genom att utesluta laktos i kosten och sedan återintroducera det för att se om symtom uppstår. Alternativt kan ett blodprov analysera en specifik genetisk variant i laktasgenen för att avgöra om man har en ärftlig benägenhet för primär laktosintolerans. Testet kan vara relevant för personer med återkommande magbesvär efter mejeriprodukter, osäkra symtom eller släktingar med laktosintolerans.
Vad är laktos och laktas?
Laktos är en sockerart som finns naturligt i mjölk och andra mejeriprodukter. Det är en disackarid som består av två enklare sockerarter, glukos och galaktos, vilka sitter ihop. För att kroppen ska kunna ta upp laktos måste den först brytas ned i tunntarmen av enzymet laktas. Laktas produceras i tunntarmens slemhinna och spjälkar laktos till glukos och galaktos, vilka sedan kan tas upp av kroppen och användas som energi.
Vad är laktosintolerans?
Laktosintolerans innebär att kroppen har brist på enzymet laktas, vilket i sin tur gör att laktos inte kan brytas ned fullständigt i tunntarmen. Istället följer laktosen med till tjocktarmen där den bryts ned av bakterier – när detta sker orsakas besvär som gasbildning, uppblåsthet och diarré.
Vanliga symtom vid laktosintolerans inkluderar:
- Gaser och uppblåsthet
- Magknip och bullrande mage
- Illamående
- Diarré
- Bukspänning
Är man laktosintolerant uppträder oftast symtomen inom några timmar efter att man ätit mejeriprodukter och varierar i svårighetsgrad beroende på hur mycket laktas man fortfarande producerar.
Vilka typer av laktosintolerans finns?
Det finns tre huvudsakliga typer av laktosintolerans:
- Medfödd laktosintolerans – Detta är en mycket ovanlig genetisk defekt där laktas helt saknas redan vid födseln.
- Primär laktosintolerans – Detta är den vanligaste formen, som orsakas av en ärftlig minskning av laktasproduktionen efter barndomen.
- Sekundär laktosintolerans – Detta är en tillfällig laktasbrist som kan uppstå vid skador på tunntarmens slemhinna, t.ex. vid celiaki eller tarminfektioner.
Så kan du ta reda på om du är laktosintolerant
Ett vanligt sätt som ofta rekommenderas är provokationstest där man helt utesluter laktos ur kosten under ett antal veckor för att sedan pröva med att dricka en större mängd mjölk (mer än 2 dl). Om man varit symtomfri under perioden utan laktos och sedan uppstår vid provokation talar det för att man är laktosintolerant.
Det är även möjligt att genomföra ett blodprov som analyserar B-laktasgen genotyp för att identifiera den ärftliga formen av laktosintolerans. Testet analyserar en specifik genetisk variant i laktasgenen som avgör om man behåller eller förlorar förmågan att producera laktas i vuxen ålder.
Resultatet visar om man har en genvariant som gör att laktasproduktionen avtar, vilket innebär att man har ökad risk för laktosintolerans. Om testet visar att man har den genetiska anlaget för primär laktosintolerans kan man förvänta sig att laktosbesvär kommer att kvarstå hela livet.
Testet kan vara aktuellt för dig som:
- Ofta får magbesvär efter att ha ätit mejeriprodukter.
- Vill få bekräftelse på om du har ärftlig laktosintolerans.
- Har oklara symtom som liknar laktosintolerans och vill utesluta andra orsaker.
- Har släktingar med laktosintolerans och vill veta om du själv bär på anlaget.
Om du misstänker att du är laktosintolerant kan en analys av B-laktasgen genotyp hjälpa dig att få en tydlig diagnos och anpassa din kost efter dina behov.