Kortvarig och långvarig stress
Kortvarig stress och långvarig stress är två olika former av stress som människor kan uppleva i sina liv. Kortvarig stress, även känd som akut stress, är en naturlig och normal reaktion på en omedelbar fara eller en utmanande situation. Det är oftast kortvarigt och kan till och med vara nyttigt i vissa situationer, då det hjälper oss att reagera snabbt och effektivt på hot. När den akuta stressen övergår, återgår kroppen till sitt normala tillstånd.
Långvarig stress, å andra sidan, är när stressreaktionen blir konstant eller återkommande över en längre tid. Detta kan vara på grund av kontinuerliga påfrestningar som arbetsrelaterad stress, ekonomiska bekymmer, relationella problem eller andra långsiktiga stressfaktorer. Långvarig stress kan vara skadlig för både fysisk och mental hälsa och kan leda till ett antal hälsoproblem om den inte hanteras på ett effektivt sätt.
Att känna igen skillnaden på kortvarig och långvarig stress är viktigt för att kunna hantera stress på ett lämpligt sätt och undvika dess negativa konsekvenser för hälsan.
Fysiska tecken och varningssignaler på stress
Stress är som sagt en naturlig del av livet, men när den når skadliga nivåer kan den påverka vår fysiska och mentala hälsa negativt. Det är viktigt att vara medveten om tidiga tecken på skadlig fysisk stress så att du kan vidta åtgärder i tid och hantera den. Här är elva fysiska tecken och varningssignaler på stress att vara uppmärksam på:
- Känsloreaktioner: Du upplever starka känsloreaktioner, blir lätt irriterad, gråter lätt, och känner dig nedstämd och orolig. Negativa tankar kan dominera.
- Försämrat minne och koncentration: Ditt minne blir sämre, och du har svårt att koncentrera dig. Du blir också mer känslig för sinnesintryck som ljud och ljus.
- Nedsatt återhämtningsförmåga: Du känner dig ofta energilös och har en fysisk trötthet som inte går att vila bort. Återhämtning tar längre tid än vanligt.
- Sömnstörningar: Du har svårt att somna eller vaknar på natten och har svårt att somna om. Du känner dig allmänt trött.
- Svårigheter att hantera krav och tidspress: Det blir allt svårare att hantera krav och du känner att tiden inte längre räcker till för familj, vänner eller arbete.
- Matsmältningsproblem: Stress kan påverka matsmältningen och orsaka besvär som illamående, diarré eller förstoppning.
- Värk i kroppen: Svårigheter att koppla av leder till värk i olika delar av kroppen, som nacke, axlar och rygg. Du kan också uppleva spänningshuvudvärk, magont, muskelspänningar och yrsel.
- Hudproblem: Stress kan utlösa eller förvärra hudproblem såsom akne, eksem eller psoriasis.
- Påverkat hjärta och immunförsvar: Stress kan negativt påverka immunförsvaret, göra dig känsligare för infektioner, höja blodsockret och pulsen samt ge hjärtklappning.
- Förändrat socialt liv: Du börjar välja bort vila, fritidsaktiviteter, intressen, nöjen och umgänge med familj och vänner. Lusten för sex kan minska.
- Osunda kostvanor och ökat intag av alkohol: En del hanterar stress genom att trösta sig med alkohol, tobak, droger eller fet och söt mat. Detta beteende kan vara en destruktiv följd av stress och kan leda till ökad påverkan på fysisk och mental hälsa. Det är viktigt att vara medveten om och hantera negativa kompensationsstrategier för att främja en sundare hantering av stress.
Att känna igen dessa tidiga tecken på skadlig fysisk stress är det första steget mot att ta hand om din hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att söka stöd och använda stresshanteringsstrategier för att både hantera stressen och för att förebygga att stressen når en nivå där den blir skadlig.
