Arseniks påverkan vid höga koncentrationer i kroppen

Arsenik är ett metalloid grundämne som förekommer naturligt i jordskorpan. Det finns i två former - organisk eller oorganisk. Den oorganiska formen hittas i vatten och jord och är den mest giftiga och farliga för människors hälsa. Arsenik används också industriellt i en rad olika produkter, inklusive bekämpningsmedel, träskyddsmedel och halvledare. Människor kan därför exponeras för arsenik genom yrkesmässig kontakt, förorenad luft, eller genom konsumtion av kontaminerade livsmedel och vatten.

Vad kan orsaka förhöjda koncentrationer av arsenik?

Arsenikexponering i Sverige är generellt sett låg tack vare strikta regleringar och effektiv övervakning av dricksvattenkvaliteten. De flesta kommunala vattenverk levererar vatten med arsenikhalter långt under Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderade gränsvärde på 10 mikrogram per liter. Trots den övergripande låga risken kan förhöjda arsenikhalter förekomma i privata brunnar, särskilt i områden med specifik geologi där berggrunden naturligt innehåller högre halter av arsenik.

Enligt undersökningar från Sveriges geologiska undersökning (SGU) kan upp till 5–10% av privata brunnar ha arsenikhalter som överstiger rekommenderade gränsvärden. Detta innebär att tusentals hushåll potentiellt kan vara utsatta för högre arseniknivåer utan att vara medvetna om det. Utöver exponering av arsenik genom dricksvatten förekommer även andra källor;

• Förorenat dricksvatten: Den vanligaste orsaken globalt.
• Hög konsumtion av ris: Särskilt om riset odlas i arsenikrikt vatten.
• Arbetsmiljö: Exponering i industrier som hanterar arsenik.
• Tobaksrökning: Tobak kan innehålla spår av arsenik.

Hur påverkar arsenik kroppen? Symtom och tillstånd orsakade av förhöjda nivåer

Att förstå hur arsenik påverkar kroppen är avgörande för att vidta preventiva åtgärder. Genom att vara medveten om potentiella källor till arsenikexponering, som förorenat dricksvatten och vissa livsmedel, kan man minska risken för allvarliga hälsoeffekter. Regelbundna tester av vattenkvalitet och blodprov kan hjälpa till att upptäcka och hantera förhöjda arseniknivåer i kroppen. När arsenik kommer in i kroppen kan det påverka flera olika organ och orsaka symtom.

Långvarig exponering för oorganisk arsenik har kopplats till en ökad risk för flera typer av cancer, inklusive hud-, lung-, urinblåse- och levercancer. Arsenik påverkar cellernas DNA och kan orsaka genetiska mutationer som leder till okontrollerad celltillväxt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är arsenik en av de mest potenta cancerframkallande ämnena i vår miljö. Studier har visat att även låga nivåer av arsenik över tid kan öka cancerincidensen i befolkningen.

Arsenik kan skada blodkärlen och hjärtat, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Exponering för arsenik har visat sig leda till högt blodtryck och ateroskleros (åderförkalkning). Det påverkar endotelcellerna som bekläder insidan av blodkärlen, vilket kan resultera i nedsatt kärlfunktion och inflammatoriska processer. Epidemiologiska studier har funnit en korrelation mellan höga arseniknivåer i dricksvatten och ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.

Exponering för arsenik kan leda till nervskador som orsakar domningar, smärta och svaghet i extremiteterna, ett tillstånd känt som perifer neuropati. Hos barn kan arsenik påverka kognitiv utveckling och beteende, vilket kan resultera i inlärningssvårigheter och sämre skolprestationer. Studier har även indikerat att arsenikexponering kan påverka neurotransmittorsystemet och hjärnans utveckling, vilket kan ha långvariga effekter på neurologisk hälsa.

Studier har visat en koppling mellan arsenikexponering och en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes. Arsenik kan påverka bukspottkörtelns betaceller som producerar insulin, samt störa insulinsignaleringen i kroppen. Detta kan leda till insulinresistens och nedsatt glukostolerans. Forskning har funnit att populationer med höga nivåer av arsenik i dricksvattnet har en högre prevalens av diabetes.

Symtom kan inkludera förändringar i hudpigmentering, såsom mörka fläckar (hyperpigmentering) eller ljusa fläckar (hypopigmentering), och förhårdnader (hyperkeratos) på handflator och fotsulor. Dessa hudförändringar är ofta tidiga tecken på kronisk arsenikexponering. I vissa fall kan långvarig exponering leda till utveckling av hudlesioner och sår, som i sin tur kan utvecklas till hudcancer om de inte behandlas.

Arsenik kan försvaga immunförsvaret, vilket gör kroppen mer mottaglig för infektioner. Det kan hämma aktiviteten hos vita blodkroppar och påverka produktionen av antikroppar. Detta innebär att kroppen har svårare att bekämpa bakterier, virus och andra patogener. Dessutom kan arsenikexponering påverka immunregleringen, vilket potentiellt kan leda till autoimmuna sjukdomar där immunsystemet angriper kroppens egna vävnader.