Vad är en ätstörning?
En ätstörning är en allvarlig psykisk hälsostörning som påverkar en persons ätbeteende och självbild. Det finns olika typer av ätstörningar, de mest kända är anorexia och bulimi.
Anorexia nervosa är karakteriserad av extrem viktminskning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Bulimia nervosa innebär hetsätning följt av beteenden för att förlora vikt, såsom kräkningar eller överdriven träning. Ätstörning hyperfagi (BED) är en annan typ av ätstörning som karakteriseras av perioder av hetsätning utan efterföljande beteenden för att undvika viktökning.
Vad är en selektiv ätstörning?Selektiv ätstörning, även känd som selektiv ätande, är när en person har en extrem preferens för vissa livsmedel och stark olust mot andra. Detta går utöver vanliga preferenser och kan leda till begränsat intag av näringsämnen, vilket i sin tur kan påverka hälsan negativt. Tillståndet är vanligt hos personer med autism. Det kan även ses hos barn där beteendet fortfarande kvarstår när barnet kommer upp mot sex till åtta års ålder.
Tecken på ätstörning
Tidiga tecken på en ätstörning kan vara att man:
- lägger plötsligt stor vikt vid att äta ”nyttigt”
- utesluter fett och kolhydrater i maten
- slutar äta godis
- hoppar över måltider med motiveringen ”är mätt” eller ”har redan ätit”
- regelmässigt låser in sig i badrummet efter måltid
- plötsligt vill övergå till vegetarisk kost
- motionerar mer och oftare
- spenderar mycket tid på sociala medier om kost och träning
- har symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning, frusenhet osv
- går ner i vikt eller har en utebliven förväntad viktuppgång.
Kan man upptäcka ätstörningar genom test?
Ja, olika blodprov kan vara användbara för att upptäcka ätstörningar och övervaka den fysiska hälsan hos dem som är i riskzonen. Här är blodprover som ges som förslag för att bedömma och utreda ätstörningar inom primärvården:
Blodstatus
Ger information om röda och vita blodkroppar samt blodplättar, läs mer om testet här: blodstatus.
Elektrolyter
Elektrolyter som natrium, kalium, kalcium, fosfat är viktigt för att bedöma näringsstatus och elektrolytbalans.
Albumin
Albumin är ett protein i blodet, låga nivåer kan indikera undernäring.
ASAT och ALAT
Leverfunktionstester som ASAT och ALAT är bra att testa för att övervaka hälsan hos levern.
Kreatinin
Kreatinin är en markör som används för att bedöma njurfunktionen.
Amylas
Det är relevant vid misstanke om kräkningar, då höga nivåer kan indikera problem i bukspottkörteln. Läs mer om testet här: pankreasamylas.
TSH, T3 och T4
Dessa är sköldkörtelhormoner som kan påverkas av ätstörningar, här kan du läsa mer: Sköldkörtelprov.
Blodsocker
Blodsockret testas för att övervaka glukosnivåer, särskilt vid risk för sockerrelaterade komplikationer som att utveckla diabetes.
Järn och ferritin
För att bedöma näringsstatus och förekomst av anemi är det bra att analysera järn och ferritin som visar på kroppens järndepåer.
CRP
Vid undernäring kan en inflammatorisk respons orsakas i kroppen. Höga CRP-nivåer kan indikera pågående inflammation som kan vara förknippad med undernäring.
Hur många lider av ätstörningar i Sverige?
Ätstörningar är relativt vanliga och påverkar människor i olika åldrar, kön och socioekonomiska grupper. Det är svårt att säga en exakt siffra då mörkertalet är stort. Enligt rapporten Riksät (Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling) uppskattas det finnas minst 190 000 personer mellan 15-60 år i Sverige som lider av någon form av ätstörning. Dock är mörkertalet stort och därför svårt att svara på hur vanligt det är med ätstörningar. Det är viktigt att notera att ätstörningar inte bara rör vikt, utan också psykologiska och emotionella faktorer.
Att söka medicinsk hjälp är avgörande för att behandla ätstörningar. Blodprover kan vara en viktig del av diagnostiska och behandlingsplaner, och de kan ge insikt i den fysiska hälsan hos en individ. Om du misstänker att du eller någon du känner lider av en ätstörning, tveka inte att kontakta din vårdcentral för professionell rådgivning och stöd, läs mer här på 1177.
