Snabbversion
Att skilja på panikattacker och förmaksflimmer är inte alltid enkelt – men avgörande. Oavsett om orsaken sitter i hjärtat eller hjärnan är det inget du ska ignorera.
Förmaksflimmer ger ofta en oregelbunden puls och kan pågå i timmar eller längre, medan panikattacker vanligtvis har en regelbunden puls och klingar av inom 30 minuter. Panikattacker är dessutom starkt kopplade till känslor av rädsla eller overklighetskänslor – något som inte alltid förekommer vid förmaksflimmer.
Om du är osäker, sök vård. En enkel EKG-undersökning kan räta ut många frågetecken och hjälpa dig få rätt behandling.
Förmaksflimmer eller AFib är en av de vanligaste typerna av hjärtrytmrubbningar och innebär att hjärtats övre kamrar, förmaken, slår oregelbundet och ofta för snabbt. Denna oregelbundna rytm stör det normala blodflödet till hjärtats nedre kamrar, vilket kan leda till både fysiska symtom och ökad risk för komplikationer som blodproppar och stroke. För många upplevs förmaksflimmer som ett diffust obehag, medan andra märker av tydliga symtom som till exempel:
- Hjärtklappning (snabb, oregelbunden puls)
- Bröstsmärta eller tryck
- Yrsel eller svimningskänsla
- Trötthet
- Andfåddhet
- Träningsintolerans
- Lågt blodtryck
Det är fullt möjligt och relativt vanligt att ha förmaksflimmer utan att känna några symtom alls – det kan upptäckas av en slump vid EKG-undersökning. Men för vissa väcker symtomen stark oro, vilket i sig kan trigga en panikattack och skillnaden mellan dessa tillstånd kan vara väldigt snarlika.
Vad är en panikattack?
En panikattack är en intensiv episod av plötslig rädsla eller ångest som ofta uppstår utan tydlig utlösare. Det är en reaktion från hjärnans emotionella centrum, inte ett hjärtproblem. Symtomen kan dock vara lika fysiskt påtagliga:
- Hjärtklappning
- Andningssvårigheter eller känsla av kvävning
- Svettningar och darrningar
- Illamående
- Bröstsmärta eller tryck
- Stickningar eller domningar
- Känsla av att tappa kontrollen eller av att vara frånkopplad från verkligheten
Likheterna mellan förmaksflimmer och panikattack förvirrar
Eftersom panikattacker också kan medföra hjärtklappning och bröstsmärta, är det lätt att missta sig från att något är fel med hjärtat – eller tvärtom, att förmaksflimmer feltolkas som ångest.
Skillnaderna i korthet
| Symptom | Förmaksflimmer | Panikattack |
|---|---|---|
| Hjärtklappning | Oregelbunden, ofta snabb | Snabb men ofta regelbunden |
| Bröstsmärta | Vanligt, tryckkänsla | Vanligt, men mer stickande |
| Andfåddhet | Ja | Ja |
| Rädsla/ångest | Inte alltid | Nästan alltid |
| Yrsel | Ja | Ja |
| Utlösare | Ofta fysisk belastning eller sjukdom | Ofta stress, trauma, oro |
| Varaktighet | Kan vara i timmar eller dagar | Ofta 5–30 minuter |
| Reaktion på djupandning | Oförändrad | Förbättras oftast |
Kan det ena trigga det andra?
Det finns inget entydigt bevis för att förmaksflimmer direkt orsakar panikattacker – men skrämmande symtom kan förstås leda till ångest. Likaså kan långvarig ångest påverka hjärtats nervsignaler och eventuellt öka risken för rytmrubbningar.
Hur vet jag om jag har förmaksflimmer?
Enda sättet att bekräfta förmaksflimmer är att genomgå en hjärtundersökning, främst EKG. Vid misstanke bör du alltid söka vård – särskilt om du:
- Har återkommande hjärtklappning utan tydlig orsak
- Får andnöd eller bröstsmärta
- Svimmar eller känner dig nära att svimma
Behandling – olika vägar för olika tillstånd
Förmaksflimmer
- Diagnos: EKG, ibland långtidsregistrering (Holter-EKG)
- Behandling:
- Läkemedel (betablockerare, antiarytmika)
- Livsstilsförändringar (minskat alkoholintag, viktkontroll, rökstopp)
- Ingrepp: elkonvertering, ablation, pacemaker
Panikattacker
- Diagnos: Sätts via psykiatrisk bedömning enligt DSM-5
- Behandling:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Ångestdämpande och antidepressiva läkemedel
- Stresshantering, andningsövningar och avslappningstekniker