Snabbversion
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa blod som det ska. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och svullna ben. För att ta reda på om du har hjärtsvikt kan ett EKG och blodprov (NT-proBNP) ge viktiga svar.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre orkar pumpa blod
Detta leder till att syre och näringsämnen inte når ut som de ska vilket påverkar hela kroppen negativt. För att kompensera för det svaga blodflödet frisätter kroppen stresshormoner som adrenalin och noradrenalin. Dessa ämnen ökar pulsen och drar ihop blodkärlen för att försöka pressa fram blodet till viktiga organ. Men detta extra arbete gör att hjärtat belastas ännu mer, och en ond cirkel uppstår där hjärtats funktion försämras ytterligare.
Hjärtsvikt kan utvecklas långsamt (kronisk hjärtsvikt) eller komma plötsligt (akut hjärtsvikt). Tillståndet är vanligast hos äldre, men kan drabba personer i alla åldrar. Det ökade trycket i hjärtat leder också till att hjärtats form och väggar förändras över tid. Hjärtat blir förstorat, stelare och förlorar sin normala effektivitet. Denna utveckling kan följas genom undersökningar som hjärtultraljud och ibland även magnetkamera. Uppskattningsvis lever idag över 250 000 svenskar med hjärtsvikt.
Signalerna att ha koll på
Vanliga orsaker till hjärtsvikt är högt blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtklaffsjukdom och hjärtmuskelinflammation. Med tidig diagnos och rätt behandling finns det goda möjligheter att bromsa sjukdomsförloppet och må bättre, här följer en lista på vanligt förekommande symtom som bör uppmärksammas.
- Man upplever trötthet och orkeslöshet – även vid lättare ansträngning
- Andfåddhet, särskilt vid fysisk aktivitet eller när du ligger plant
- Man får svullna ben, anklar eller buk på grund av vätskeansamling
- Hjärtrytmen blir snabb, oregelbunden eller bultande
- Nattlig hosta, ibland med behov av att sova med flera kuddar
Symtomen kommer ofta smygande vid kronisk hjärtsvikt, vilket gör att många inte kopplar signalerna som besvär i relation till hjärtat. Vid akut hjärtsvikt kan du få kraftig andnöd, kallsvettning, blekhet och ångest – ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar vård.
Flera olika typer av hjärtsvikt förekommer
Hjärtsvikt delas in i olika former beroende på hur hjärtat är påverkat:
Systolisk hjärtsvikt – nedsatt pumpförmåga
Cirka hälften av alla med hjärtsvikt har så kallad systolisk hjärtsvikt. Det innebär att vänster hjärtkammare är förstorad och inte kan dra ihop sig tillräckligt. Hjärtat orkar inte pumpa ut blodet effektivt. Vanliga orsaker är tidigare hjärtinfarkt, högt blodtryck eller hjärtmuskelsjukdom. Denna form av hjärtsvikt kan oftast behandlas effektivt med läkemedel och ibland även med hjälp av pacemaker.
Diastolisk hjärtsvikt – nedsatt fyllnadsförmåga
Vid diastolisk hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga bevarad, men hjärtmuskeln är stel och kan inte fyllas med blod som den ska. Hjärtats förmak kan bli förstorat och trycket ökar i hjärtat, vilket leder till andfåddhet och trötthet. Denna form av hjärtsvikt, som ofta drabbar äldre, saknar ännu väletablerad behandling, och forskningen pågår för att hitta bättre lösningar.
Många personer har inslag av både systolisk och diastolisk hjärtsvikt, vilket gör att behandling ofta måste anpassas individuellt.
Akut hjärtsvikt – när tillståndet försämras snabbt
Akut hjärtsvikt innebär att hjärtats funktion snabbt försämras. Du kan få kraftig andnöd, svår hjärtklappning och ångest. Ofta beror detta på en ny hjärtinfarkt, en allvarlig rytmrubbning eller att trycket i hjärtat stiger så mycket att vätska ansamlas i lungorna. Det är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling på sjukhus.
Hur diagnostiseras hjärtsvikt?
För att säkert fastställa hjärtsvikt krävs en kombination av undersökningar:
- EKG: Registrerar hjärtats elektriska signaler. EKG visar om det finns rytmrubbningar, tecken på hjärtinfarkt eller överbelastning av hjärtat.
- NT-proBNP: Ett blodprov som mäter ett hormon som stiger när hjärtat är överansträngt. Höga värden är typiska vid hjärtsvikt och används ofta som första screening.
Om både EKG och NT-proBNP tyder på hjärtsvikt görs ofta ett hjärtultraljud (ekokardiografi) för att bedöma hjärtats pumpförmåga mer exakt.
När bör du testa dig?
Du bör testa dig om du har flera av följande symtom:
- Ständig trötthet eller orkeslöshet
- Andfåddhet vid vardagliga aktiviteter
- Svullna ben eller viktuppgång på grund av vätska
- Har haft hjärtinfarkt, högt blodtryck eller diabetes
Tidig diagnos kan förebygga allvarliga komplikationer och förbättra livskvaliteten betydligt.
Snabbt svar ger trygghet
Genom att kombinera EKG och NT-proBNP får du snabbt en bild av hur ditt hjärta mår. En enkel utredning kan avgöra om dina symtom beror på hjärtsvikt – eller om det finns andra orsaker som behöver behandlas. Ju tidigare hjärtsvikt upptäcks, desto bättre chans till effektiv behandling.
Behandling av hjärtsvikt
Behandlingen syftar till att lindra symtomen, förbättra hjärtats funktion och förebygga försämring. Vanliga behandlingsalternativ inkluderar:
- Läkemedel: ACE-hämmare och ARB sänker blodtrycket och avlastar hjärtat. Betablockerare minskar hjärtfrekvensen och skyddar hjärtat. Diuretika hjälper till att minska svullnad genom att driva ut vätska.
- Livsstilsförändringar: Rökstopp, minskat saltintag, viktkontroll och regelbunden fysisk aktivitet är viktiga insatser.
- Avancerad behandling: För vissa patienter kan pacemaker, defibrillator (ICD) eller hjärtkirurgi bli aktuellt.
Med rätt behandling kan många leva ett aktivt och meningsfullt liv trots hjärtsvikt. Regelbunden uppföljning är avgörande för att justera behandlingen efter behov och förebygga nya besvär.