Kan ångest mätas med blodprov?

Nej, ångest kan inte mätas enbart genom blodprov

Även om blodprov kan ge viss insikt i kroppens stressrespons och inflammatoriska processer, finns det idag inget enskilt blodprov som på ett tillförlitligt sätt kan mäta ångest.

När vi upplever ångest aktiveras kroppens stressystem, vilket leder till ökad frisättning av hormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner förbereder kroppen för att hantera stressen genom att höja hjärtfrekvensen, öka blodtrycket och förbättra energimobilisering. Vid kortvarig stress är kortisolnivåerna ofta förhöjda, men vid långvarig ångest kan systemet bli dysreglerat, vilket kan leda till både förhöjda och sänkta kortisolnivåer beroende på situationen.

Adrenalin och noradrenalin, som är involverade i kroppens "kamp-eller-flykt"-reaktion, har också visat sig vara förhöjda vid vissa ångesttillstånd, särskilt vid paniksyndrom. Forskning har visat att personer med ångest kan ha högre nivåer av dessa stresshormoner i blodet, vilket speglar den ökade fysiologiska aktiveringen som sker vid ångest.

Inflammationsmarkörer och ångest

Utöver hormonella förändringar har forskare funnit att ångest kan kopplas till låggradig inflammation i kroppen. Vid långvarig stress och ångest kan immunförsvaret aktiveras, vilket leder till en ökning av inflammatoriska ämnen i blodet. CRP (C-reaktivt protein) och cytokiner som IL-6 och TNF-α har i flera studier visat sig vara förhöjda hos personer med ångest jämfört med friska individer.

Det finns även forskning som tyder på att inflammation kan påverka hjärnans signalvägar och därmed bidra till upplevelsen av ångest. I experiment där inflammation inducerats hos friska försökspersoner har vissa upplevt ökade ångestkänslor, vilket antyder att det finns ett samband mellan immunaktivering och psykiskt välbefinnande.

Signalsubstanser och andra biomarkörer

Hjärnans signalsubstanser, såsom serotonin och dopamin regleras också vid ångest och kan relateras till ångeststörningar, men eftersom serotonin främst verkar i hjärnan är det svårt att mäta direkt via blodprov. Istället har forskare undersökt indirekta markörer, som serotoninets nedbrytningsprodukter och dess upptag i blodplättar.

Vidare har studier visat att personer med ångest kan ha lägre nivåer av BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor), ett protein som är viktigt för hjärnans nervcellsöverlevnad och plasticitet. Låga BDNF-nivåer har även observerats vid depression och kan vara en del av den biologiska grunden för psykiska besvär.

Begränsningar med blodprov för att mäta ångest

Trots att vissa blodmarkörer kan spegla biologiska förändringar vid ångest finns det stora begränsningar i att använda blodprov för att diagnostisera eller mäta ångestnivåer. Många av dessa biomarkörer är inte specifika för ångest och kan lika gärna vara förhöjda vid andra tillstånd, såsom stress, depression eller inflammation. Kortisol och adrenalin kan till exempel påverkas av fysisk aktivitet, sömnbrist eller koffeinintag, vilket gör dem osäkra som direkta mått på ångest.

En annan utmaning är att de biologiska förändringar som sker vid ångest primärt sker i hjärnan, och inte alla ämnen som påverkar hjärnfunktionen går att mäta i blodet. Dessutom varierar nivåerna av många biomarkörer kraftigt över dygnet och påverkas av flera externa faktorer, vilket gör det svårt att få en stabil och tillförlitlig mätning.

Slutsats

I dagsläget finns det inget enskilt blodprov som kan mäta ångest på ett tillförlitligt sätt. Däremot kan blodprover ge viss information om kroppens stressrespons och inflammatoriska tillstånd, vilket kan vara relevant vid utredning av långvarig stress och psykisk ohälsa. Forskning pågår för att identifiera en kombination av biomarkörer som kan spegla ångestnivåer mer exakt. I framtiden kan det bli möjligt att använda blodprov som ett stöd vid diagnostik, till exempel för att utesluta andra orsaker eller följa behandlingseffekt. Tills vidare är dock ångest främst en klinisk diagnos som ställs genom samtal och symtombedömning – inte genom enstaka blodprov.