Snabbversion
Ett långtids-EKG kan vara en bra metod att använda för att få svar på om symtom som hjärtklappning, oregelbunden puls, yrsel, svimningskänsla, andfåddhet, bröstsmärtor, trötthet eller störd nattsömn beror på rubbning i hjärtats rytm.
Långtids-EKG är en enkel och säker metod för att kartlägga hjärtats rytm under längre tid – vilket ökar chansen att fånga svårfångade symtom.
7 viktiga symtom då ett långtids-EKG kan vara bra att överväga
Här går vi igenom de vanligaste – och viktigaste – tecknen att vara uppmärksam på.
1. Hjärtklappning – när hjärtat rusar eller slår hårt
En vanlig orsak till att läkare beställer ett långtids-EKG åt en patient är hjärtklappning, eller palpitationer. Detta känns ofta som att hjärtat:
- Slår snabbt eller hårt
- Plötsligt rusar
- Slår med oregelbundna slag
Besvären kan ofta komma i attacker och uppträda både i vila och vid stress. Då de ibland försvinner lika snabbt som de kom, kan det vara svårt att fånga upp dem på ett vanligt EKG. Här är långtidsregistrering mycket mer träffsäker.
2. Oregelbunden puls – när hjärtat hoppar över slag
Extraslag, så kallade VES (ventrikulära extraslag) eller SVES (supraventrikulära extraslag) är ofta ofarliga men kan behöva utredas om de är många eller störande. Dessa kännetecknas av att hjärtat slår konstigt, precis som om det hoppar över ett slag eller slår i otakt. För att avgöra om extraslagen är ofarliga eller om det rör sig om mer allvarliga arytmier använder man ett långtids-EKG.
3. Yrsel eller svimningskänsla – när hjärnan inte får tillräckligt med blod
Om du drabbas av plötslig yrsel eller känner dig svimfärdig utan tydlig anledning kan det tyda på att hjärtat slår för långsamt eller oregelbundet. Det kan handla om:
- Bradykardi (långsam hjärtrytm)
- AV-block (blockeringar i hjärtats elektriska signaler)
- Övergående arytmier, som till exempel förmaksflimmer
Dessa kan ge nedsatt blodflöde till hjärnan och är viktiga att upptäcka – särskilt om du även haft episoder av medvetandepåverkan.
4. Andfåddhet – när hjärtat inte orkar med
Känner du dig andfådd vid lätt ansträngning – eller till och med i vila – utan att du har en lungsjukdom eller vara otränad? Det kan bero på hjärtrytmrubbningar som förmaksflimmer eller hjärtsvikt.
Vid dessa symtom kan ett långtids-EKG hjälpa till att se om hjärtat går i fel rytm, vilket kan förklara dina symtom och leda till rätt behandling.
5. Bröstsmärta – när det trycker över bröstet men inte är akut
En återkommande känsla av tryck eller smärta över bröstet kan ibland bero på arytmier eller hjärtsvikt, särskilt om den uppträder i vila. Det är viktigt att veta att långtids-EKG inte används vid misstänkt hjärtinfarkt – det är en akut situation och ska utredas på akuten.
Men om bröstsmärtorna är återkommande och inte akuta kan långtids-EKG ge viktiga ledtrådar.
6. Trötthet och nedsatt ork – när energin saknas
En trötthet som är långvarig och inte går att förklara med varken sömnbrist eller stress kan ibland bero på hjärtrytmrubbning. Särskilt förmaksflimmer kan smyga sig på och ge diffusa symtom som bland annat orkeslöshet, trötthet, ångest och stress.
Ett långtids-EKG kan då hjälpa en läkare att ställa diagnosen, särskilt om flimret kommer och går.
7. Sömnstörningar kopplade till hjärtat – när du vaknar med rusande hjärta
Nattliga arytmier är när man vaknar mer hjärtklappning eller en känsla av att hjärtat “slår i halsgropen”. Det är inte ovanligt att rytmstörningar aktiveras under sömn, särskilt vid stress eller underliggande hjärtproblem.
För att följa upp på dessa besvär kan det vara bra att använda ett långtids-EKG som inkluderar nattlig registrering för att avslöja om hjärtat slår onormalt även när du sover.
