Så kan dina kortisolnivåer påverka din vikt

Människor med fetma möter ofta fördomar och missförstånd från samhället, vilket kan försvåra för dem att hantera sitt tillstånd. Det är viktigt att förstå att fetma inte enbart beror på bristande viljestyrka eller lathet. Många faktorer såsom genetik, biologi, livshändelser och miljöfaktorer samverkar för att påverka din viktstatus.

Biologiska och genetiska faktorer

Människokroppen har evolutionära mekanismer för att skydda sig mot svält. I en miljö med överflöd av energirik och näringsfattig mat blir viktnedgång och viktstabilitet utmanande. Detta bidrar till att förstå varför vissa personer har svårt att gå ner i vikt trots ansträngda försök.

Upp till 70 procent av vår viktstatus (BMI) kan förklaras av genetiska faktorer. Detta understryker den individuella svårighetsgraden att påverka vikt genom enbart livsstilsförändringar, då genetiska anlag spelar en betydande roll.

Livshändelser och yttre faktorer som påverkar

Faktorer som fosterliv, tidigt vuxenliv, graviditet och sjukdomar kan öka risken för viktuppgång. Samtidigt påverkas människors vikt av externa påverkningar, inklusive tillgång till livsmedel, deras pris och marknadsföring.

Utvecklingen av kaloririk mat och dryck samt marknadsföringen av dessa produkter har en direkt koppling till den ökande förekomsten av fetma. Samhällets matvanor och tillgängligheten till ohälsosamma alternativ spelar en viktig roll.

Psykiska besvär och sjukdomar, liksom vissa läkemedel för dessa tillstånd, kan leda till viktuppgång. Dessa faktorer bidrar till den komplexa naturen av övervikt och fetma.

Kortisolets påverkan på din vikt

Bristande sömn och hög stressnivå resulterar i förändringar i kroppens hormonella reglering. Kortisol, vårt så kallade stresshormon, ökar och kan kopplas till viktuppgång genom att påverka aptitreglerande hormoner som ghrelin och leptin. Dessutom påverkar sömnbrist och stress kognitiva funktioner, vilket kan påverka beslut kring kost och motion.

Kortisol har en komplex roll i kroppen. När stress aktiverar kroppens "kamp-eller-flykt" respons, frisätts kortisol för att öka tillgängligheten av energi. Dock kan kronisk stress leda till långvarig höga kortisolvärden, vilket har flera hälsoeffekter.

Ett av kortisolets effekter är dess påverkan på fettdistributionen. Ökad nivå av kortisol kan leda till ökad ansamling av fett, särskilt runt magen. Denna typ av fettansamling kallas bukfetma och är kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, Alzheimers sjukdom och vissa cancerformer.

Den ökade fettansamlingen i buken beror delvis på att kortisol stimulerar bildandet av nya fettceller och främjar lagringen av fett i bukregionen. Dessutom kan höga kortisolvärden påverka aptitregleringen, vilket kan resultera i ökad konsumtion av kaloririk mat.

Att hantera och minska stress, tillsammans med att förbättra sömnmönster, kan vara viktigt för att reglera kortisolnivåerna och därmed stödja en hälsosam viktkontroll och minska risken för de hälsoproblem som är förknippade med bukfetma.

Hur vet jag om jag har högt kortisol?

För att ta reda på dina kortisolnivåer kan du göra ett blodprov som mäter kortisolnivåerna i ditt blod. Kortisol är som högst på morgonen, med ett referensvärde som ligger på cirka 145–620 nmol/L. Prov som tas på eftermiddagen ligger vanligtvis på cirka 95–460 nmol/L. Här kan du läsa mer och köpa ett kortisoltest.