Snabbversion
Vad är egentligen testosteronbrist?
Hypogonadism eller testosteronbrist som kanske låter mer bekant är inte särskilt vanligt men kan ändå drabba män i olika åldrar. Ungefär 2 % av män mellan 40 och 60 år har hypogonadism, medan siffran stiger till cirka 5 % för män över 60 år. Tillståndet blir alltså vanligare ju äldre man blir vilket faller naturligt då testosteronkoncentrationen sjunker gradvis efter ca 30 år sålder. Dessutom löper överviktiga män och de som har andra hälsoproblem som kroniska sjukdomar eller nedsatt allmäntillstånd, en högre risk att utveckla testosteronbrist. Det är viktigt att vara medveten om dessa faktorer, eftersom de kan öka behovet av att överväga testosteronbehandling eller först och främst utreda om brist förekommer.
Vart går gränsen för testosteronbrist?
Gränsen för testosteronbrist är inte alltid enkel att fastställa, eftersom det finns flera faktorer att ta hänsyn till. Det är möjligt att ha ett lågt totalt testosteronvärde (S-testosteron), men ändå inte lida av brist om det fria, biologiskt tillgängliga testosteronet (fritt bioaktivt testosteron) – som är den aktiva formen av hormonet – ligger på en tillräckligt hög nivå. Det fria testosteronet påverkas bland annat av koncentrationen av SHBG (sex hormone-binding globulin), ett protein som binder till testosteron i blodet och gör det mindre tillgängligt för kroppen. Om SHBG är förhöjt, kan det minska mängden fritt testosteron, även om det totala testosteronvärdet ser normalt ut. Därför är det viktigt att i en utredning för hypogonadism inte bara titta på det totala testosteronvärdet, utan även på SHBG-nivåerna och balansen mellan dessa för att få en fullständig bild av testosteronstatusen och avgöra om behandling är nödvändig.
Referensvärden för S-testosteron
Ålder | Nedre | Övre | Enhet |
---|---|---|---|
21 - 49 år | 5,7 | 26 | nmol/L |
16 - 20 år | 4,1 | 33 | nmol/L |
Referensvärden för S- Testosteron, bioaktiv
Ålder | Nedre | Övre | Enhet |
---|---|---|---|
17 - 40 år | 2,8 | 21 | nmol/L |
41 - 60 år | 2,0 | 15 | nmol/L |
Diagnos av testosteronbrist
För att diagnostisera testosteronbrist tas vanligtvis ett blodprov för att mäta nivåerna av totalt och fritt testosteron i kroppen, här hittar du mer information om blodprovet. Enligt riktlinjer från Endocrine Society bör diagnosen bekräftas med två separata blodprov tagna vid olika tidpunkter på morgonen när testosteronnivåerna är som högst. Förutsatt att dina provsvar ligger utanför den nedre gränsen för referensintervallen så har du testosteronbrist. För eventuell behandling så behöver en läkare alltid genomföra en bedömning baserat på dina symtom och eventuella obehag.
Provtagning av testosteron på morgonen
Testosteronnivåerna hos män varierar kraftigt under dagen och kan påverkas av när man äter. En till tre timmar efter en måltid kan testosteronet sjunka med upp till 30 %, vilket är anledningen till att man oftast rekommenderas att ta ett blodprov på fastande mage, alltså innan man ätit frukost. Dessutom följer testosteron en naturlig dygnsrytm där nivåerna är som högst tidigt på morgonen, vanligtvis runt 7-9 på morgonen, och sjunker till sina lägsta nivåer sent på kvällen, runt midnatt. Skillnaden i nivåer över dygnet kan vara så stor som 300 %. Testosteron bryts också snabbt ner i kroppen, med en halveringstid på bara några minuter, vilket betyder att det snabbt kan försvinna från blodet efter att det producerats. Detta är viktigt att känna till för att förstå varför tidpunkten för när ett testosteronprov tas kan påverka resultatet