Varför blir jag alltid sjuk precis när jag ska vara ledig?

Fenomenet kallas ibland för “ledighetssjukan” och internationellt har det benämnts “leisure sickness”. Även om det inte finns data som svart på vitt bekräftar att vi statistiskt sett oftare insjuknar under ledighet​ finns flera fysiologiska och psykologiska förklaringar till varför det känns så vanligt. Experter menar att faktorer kopplade till stress, immunförsvar och livsstil kan samverka och göra oss mer mottagliga för sjukdom när vi äntligen slappnar av.

Stressens påverkan på immunförsvaret

Långvarig stress är aldrig bra och påverkar kroppens försvar vilket kan öka risken för infektioner. Stresshormoner som adrenalin kan tillfälligt mobilisera immunförsvaret – till exempel genom att kalla ut vita blodkroppar (neutrofiler) som “äter upp” bakterier – vilket på kort sikt faktiskt kan hålla en begynnande infektion i schack​. Detta innebär att under en begränsad period av stress är risken att bli sjuk lägre än vanligt, eftersom kroppen är i högsta beredskap. Detta förstärkta försvar varar dock inte länge. Kronisk eller långvarig stress tär på kroppen – efter ett tag återgår immunförsvaret till normalläge trots att stressen pågår, och då försvinner det kortsiktiga skyddet​. Dessutom är det väl belagt att långvarig stress faktiskt försvagar delar av immunförsvaret, vilket gör oss mer mottagliga för infektioner som till exempel förkylningar​.

Kortisol, ett annat viktigt stresshormon, har en dämpande effekt på immunreaktioner, vid stressiga perioder utsöndras mycket kortisol som kan trycka ner immunförsvaret​. På så vis kan man “hålla sig frisk” fram till dess att stressen släpper – men kostnaden är att man samlar på sig en ökad sårbarhet som visar sig senare.

När du varvar ner slappnar immunförsvaret av

Många upplever att så fort de går på ledighet och slappnar av så “kommer sjukdomen ikapp”. En fysiologisk effekt är att om du har blivit exponerad för ett virus under en intensiv period, kan stressreaktionen ha hållit tillbaka symtomen tillfälligt. I samma ögonblick som stressen minskar och nivåerna av stresshormoner sjunker, så slappnar även immunförsvaret av – och då kan infektionen bryta ut fullt ut​.

En liknande effekt uppstår efter att en lång stressperiod är över: immunsystemet kan då vara tillfälligt försvagat.

Psykologiska faktorer som att slappna av och "känna efter" spelar roll

Utöver de rent biologiska mekanismerna spelar även psykologin en roll. När vi är mitt uppe i arbete och stress prioriterar hjärnan bort känslan av mindre krämpor – vi har “inte tid” att känna efter hur vi mår. Fokuset på att lösa uppgifter gör att många ignorerar eller undertrycker symtom som trötthet, huvudvärk eller begynnande förkylning. När vi väl sen blir lediga och har möjligheten att låta kropp och psyke slappna av, då märker vi plötsligt av symtomen – kroppen signalerar sådant vi tidigare trängde undan​.

Dessutom får man under ledighet mer tid för sig själv, vilket kan göra att man känner efter mer noggrant. Istället för att vara distraherad av jobb och måsten, hinner man registrera varje kli i halsen eller värk i huvudet.

Ytterligare en psykologisk aspekt är minnesbias. Vi lägger särskilt märke till och minns händelser som förstör våra efterlängtade ledigheter. Att bli sängliggande i influensa under julen eller få feber första semesterdagen är så frustrerande att det etsar sig fast i minnet. Vi tenderar därför att komma ihåg de gånger vi varit sjuka på helger eller semestrar mycket tydligare än alla de gånger vi varit friska​.

Livsstilsfaktorer under intensiva perioder

En annan förklaring ligger i hur vi lever innan ledigheten börjar. Ofta leder en hektisk period på jobbet till att vi tummar på hälsosamma vanor. Sömnbrist, dålig kost och överdriven koffeinkonsumtion är vanliga under hög stress. Specialistläkaren Erik Lind påpekar att under stress slarvar många med mat och dryck, ett relativt vanligt exempel är att man kanske lever på kaffe och skippar måltider – vilket tär på kroppens reserver. Detta kan innebära att kroppen inte får alla näringsämnen den behöver, och immunförsvaret hålls uppe “på kredit” fram tills stressen lättar​. När ledigheten kommer och man kanske utsätts för virus (till exempel vid resor eller socialt umgänge), har kroppen svårare att stå emot eftersom den är utmattad och inte på topp rent fysiskt​.

Sömn och återhämtning spelar också en stor roll. Under pressade perioder sover många för lite, vilket är känt för att försämra immunförsvaret. Om man går direkt från en intensiv arbetsvecka in i semesterläge, utan att ge kroppen chans att varva ner gradvis, hinner inte immunförsvaret återhämta sig. Erik Lind beskriver hur vår motståndskraft mot infektioner försämras när vi inte är i optimal fysisk form. Om vi lider av sömnbrist och förhöjda kortisolnivåer på grund av långvarig stress, blir immunförsvaret mer sårbart. När vi sedan exponeras för fler människor och nya smittor under semestern, ökar risken att bli sjuk. Med andra ord kan livsstilsfaktorer som brist på återhämtning och näringsintag förvärra stressens negativa effekter, vilket gör oss extra mottagliga för infektioner just när vi äntligen slappnar av.

Finns “ledighetssjukan” på riktigt?

Trots att många känner igen sig i fenomenet, är “ledighetssjuka” inte någon officiell diagnos utan snarare ett begrepp som uppstått ur dessa återkommande observationer. Det finns ingen tydlig statistik som visar att folk generellt sett blir sjukare under ledigheter​ – det kan mycket väl vara våra upplevelser och minnen som lurar oss att tro det är vanligare än det är. Samtidigt finns forskning och expertutlåtanden som stödjer att det kan hända under vissa omständigheter. En nederländsk studie från början av 2000-talet undersökte fenomenet där vissa individer upplever fysiska besvär i samband med att de går från arbete till ledighet. Forskarna fann att cirka 3% av de tillfrågade rapporterade symtom som trötthet, muskelvärk, illamående och förkylningsliknande besvär vid ledighetens början. De som var mest drabbade hade ofta krävande arbeten med höga prestationskrav och svårigheter att släppa arbetsrelaterad stress. Studien pekade på att personer med ett intensivt arbetstempo och ett starkt engagemang i sitt jobb hade en högre benägenhet att utveckla detta tillstånd, som kommit att kallas leisure sickness eller "ledighetssjuka".

Flera experter anser fenomenet trovärdigt även om det inte är helt vetenskapligt belagt ännu. Infektionskänsligheten är ett faktum efter lång stress och att kombinationen av detta och psykologiska faktorer kan ligga bakom intrycket att man ofta blir sjuk när man är ledig​.

Erik Lind betonar dock att när ett virus väl får fäste, blir vi sjuka oavsett om vi råkar vara lediga eller inte​. Det bästa vi kan göra är att sköta om vår hälsa i stort: genom att leva sunt, stressa lagom, sova ordentligt och äta bra kan vi ge immunförsvaret bättre förutsättningar – både under hektiska perioder och när vi väl tar ledigt​.