Snabbversion
Ämnesomsättningen styrs av sköldkörtelhormoner, binjurar och elektrolytbalans, och påverkar bland annat hjärtats elektriska aktivitet. Vid rubbningar i ämnesomsättningen kan hjärtrytmen förändras.
Fyra vanliga ämnesomsättningsrubbningar som påverkar hjärtat:
- Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel): Ökar hjärtfrekvensen och kan leda till takykardi, förmaksflimmer och hjärtklappning i vila.
- Hypotyreos (underaktiv sköldkörtel): Saktar ner hjärtat vilket kan orsaka bradykardi, trötthet och ökad risk för hjärtsvikt.
- Elektrolytrubbningar (obalans i mineraler som kalium och magnesium): Kan orsaka extraslag, ventrikeltakykardi eller i allvarliga fall hjärtstillestånd.
- Diabetes och insulinobalans: Högt eller lågt blodsocker kan orsaka arytmier, förmaksflimmer och hjärtsvikt.
Ämnesomsättning (metabolism) är kroppens sätt att omvandla näring till energi. Detta styrs främst av sköldkörtelhormoner, binjurefunktion och elektrolytbalans – och reglerar allt från kroppstemperatur till hjärtats rytm. Vid en rubbning i ämnesomsättningen kan hjärtats elektriska signaler påverkas genom antingen en förhöjd eller en sänkt aktivitet i kroppens ämnesomsättning.
4 ämnesomsättningsrubbningar som påverkar hjärtrytmen
1. Hypertyreos
Hypotyreos innebär att man har en överaktiv sköldkörtel som producerar för mycket hormon (T3 och T4) vilket ökar kroppens hastighet – inklusive hjärtfrekvensen.
Så kan det påverka hjärtat:- Takykardi (snabb puls)
- Förmaksflimmer
- Hjärtklappning i vila
- Ökad risk för hjärtkomplikationer vid obehandlad hypertyreos
2. Hypotyreos
Vid hypotyreos har man en underaktiv sköldkörtel vilket innebär brist på sköldkörtelhormon som gör att kroppens system saktar ner – detta gäller även hjärtats rytm.
Så kan det påverka hjärtat:- Bradykardi (långsam hjärtrytm)
- Ökad trötthet och svag puls
- Risk för hjärtsvikt vid långvarig obehandlad hypotyreos
3. Elektrolytrubbningar
Elektrolyter är mineraler som kalium, natrium, kalcium och magnesium, dessa styr den elektriska aktiviteten i hjärtat. Obalans i elektrolyterna kan uppstå vid till exempel:
Vanliga rytmrubbningar som kan uppstå är- Extraslag
- Ventrikeltakykardi
- Hjärtstillestånd i svåra fall
4. Diabetes och insulinobalans
Hjärtrytmen kan påverkas negativt av både högt och lågt blodsocker, särskilt vid diabetes typ 1 och 2.
Så kan det påverka hjärtat:- Autonom neuropati kan leda till oregelbunden hjärtrytm
- Hypoglykemi (lågt blodsocker) kan utlösa arytmier
- Ökad risk för förmaksflimmer och hjärtsvikt vid dåligt reglerad diabetes
Hur vet man om ämnesomsättningen påverkar hjärtat?
Det kan vara klokt att kontrollera sin ämnesomsättning om man upplever hjärtklappning, trötthet eller rytmstörningar utan tydlig orsak. Följande är vanliga tester som kan genomföras:
- TSH, T3 och T4 – för bedömning av sköldkörtelns funktion
- Elektrolytstatus – kalium, natrium, kalcium och magnesium
- Blodsockertester – faste glukos och HbA1c
- Njurfunktion och kortisolvärden – vid misstanke om endokrina rubbningar
Vid utredning kan blodprover även kombineras med EKG som visar hur hjärtat slår och kan upptäcka rytmrubbningar medan blodproverna avslöjar vad som kan vara bakomliggande orsaker och påverka hjärtats rytm.
Ett vanligt EKG räcker ofta för att se om ämnesomsättningen påverkat hjärtats rytm just nu. Till exempel kan en pågående hypotyreos ge långsam hjärtrytm (bradykardi) eller en hypertyreos ge snabb rytm (takykardi) som syns direkt på ett vanligt EKG.
Ett långtids-EKG (Holter-EKG) är bättre om symtomen kommer och går – till exempel om man upplever hjärtklappning vissa tider på dygnet, vilket ett vanligt EKG inte fångat upp. Det ger en bredare bild av hur hjärtat beter sig över tid.
Så kan hjärtats rytm stabiliseras
Behandlingen av hjärtrytmrubbningar som orsakas av ämnesomsättningsrubbningar anpassas utifrån den bakomliggande orsaken. Vid hypertyreos används ofta tyreostatika, radiojod eller i vissa fall kirurgi för att minska produktionen av sköldkörtelhormon. Om rubbningen i stället beror på hypotyreos behandlas den med levotyroxin, ett syntetiskt sköldkörtelhormon i tablettform. Elektrolytrubbningar, som kan påverka hjärtats elektriska signaler, korrigeras vanligtvis genom anpassad kost, vätsketillförsel eller läkemedel. Hos personer med diabetes kan oregelbunden hjärtrytm bero på svängande blodsocker, vilket stabiliseras genom förbättrad blodsockerkontroll och justering av insulin eller andra läkemedel. I många fall återgår hjärtats rytm till det normala så snart ämnesomsättningen är i balans.
