Hur vet man om man har fått Borrelia?

Vanliga symtom på Borrelia

Borrelia orsakas av en bakterien som sprids via fästingbett. Sjukdomen kan vara svår att diagnostisera eftersom symtomen varierar beroende på sjukdomens stadium. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken som kan tyda på en infektion eftersom obehandlad borrelia kan leda till allvarliga och långvariga komplikationer. Här nedan följer en översikt över de vanligaste symtomen för varje fas av sjukdomen.

Symtom i tidigt skede (lokaliserad infektion)

Det första skedet av borreliainfektionen kallas ofta för lokaliserad fas och inträffar dagar till veckor efter fästingbettet. Vanliga symtom inkluderar:

• Erythema migrans:

  Ett karakteristiskt hudutslag vanligtvis utformad som en röd cirkelformad rådnad runt fästingbettet är ett av de första tecknen på borrelia och uppträder oftast inom 3-30 dagar efter ett fästingbett. Utslaget är vanligtvis rött och kan expandera till en storlek på över 5 cm. Ibland får det ett ringformat utseende med en ljusare yta i mitten och mörkare kanter. Utslaget kan vara smärtfritt eller ge en lätt brännande känsla.

• Influensaliknande symtom:

  Förutom hudutslaget kan borrelia i tidigt skede ge influensaliknande symtom såsom feber, huvudvärk, stel nacke, trötthet, muskelvärk samr värk i leder. Dessa allmänna symtom kan leda till att sjukdomen misstas för en vanlig virusinfektion, vilket gör tidig diagnos svår.

Symtom i senare skede (disseminerad infektion)

Om borreliainfektionen inte behandlas kan bakterien sprida sig till andra delar av kroppen inom veckor till månader vilket kan orska än mer allvarliga symtom. Denna fas kallas disseminerad borreliainfektion och kan påverka flera organsystem: i kroppeb:

• Artrit:

  En av de vanligaste tillståndet i det senare skedet är borreliaartrit, en inflammation i en eller flera leder men oftast i knäna. Detta leder till svullnad, smärta och stelhet som kan vara intermittenta men i vissa fall kroniska utan behandling.

• Neurologiska problem (Neuroborrelios):

  Borrelia kan angripa nervsystemet, vilket kan leda till en rad neurologiska problem. Vanliga symtom är inflammation i hjärnhinnorna (meningit), vilket ger huvudvärk och nackstelhet, samt ansiktsförlamning, domningar, stickningar eller svaghet i armar och ben. I sällsynta fall kan även encefalit eller ryggmärgsinflammation uppstå, vilket kräver omedelbar medicinsk vård.

• Hjärtproblem (Lyme-kardit):

  Även om det är en ovanligare komplikation kan borrelia påverka hjärtats elektriska ledningssystem, vilket leder till en oregelbunden hjärtrytm (arytmi), hjärtklappning eller i svåra fall till hjärtsvikt. Dessa symtom kräver ofta akut behandling för att förhindra livshotande tillstånd.

Det är viktigt att förstå att symtomen kan utvecklas gradvis och variera i svårighetsgrad. Tidig diagnos och behandling med antibiotika kan förhindra att borrelia utvecklas till ett allvarligare tillstånd, men utan behandling kan sjukdomen orsaka långvariga skador på leder, nervsystem och hjärta.

Blodprov för att identifiera Borrelia – så här fungerar antikroppstester

Om du misstänker att du har borrelia är det viktigt att genomgå en medicinsk undersökning för att få en korrekt diagnos. Ett vanligt sätt att undersöka borreliainfektion är genom att mäta nivåerna av specifika antikroppar mot Borrelia-bakterierna i blodet, främst IgM (för tidig infektion) och IgG (för senare eller tidigare infektion). Dessa antikroppstester kan hjälpa till att avgöra om du har en aktiv infektion eller en tidigare genomgången infektion. Enbart antikroppstester räcker dock inte för att ställa diagnos då symtom, sjukhistoria och klinisk bedömning är avgörande om en aktiv infektion eller annan orsak ligger bakom symtomen. Ibland kan upprepade tester behövas för att följa sjukdomsförloppet över tid.

Misstänker du att du har borrelia eller vill du få svar på dina antikroppar efter vaccination? Få svar på om du har IgM- och/eller IgG-antikroppar genom blodprov för borrelia.

Hur bildas antikroppar?

När kroppen utsätts för en infektion aktiveras immunsystemet och börjar producera antikroppar som en försvarsmekanism mot patogenerna. Vid en borreliainfektion producerar immunsystemet två huvudtyper av antikroppar – IgM och IgG:

• IgM (Immunoglobulin M):

  IgM-antikroppar är de första som produceras av immunsystemet vid en ny infektion. De börjar bildas inom några dagar till veckor efter att bakterien har infiltrerat kroppen. En hög nivå av IgM kan indikera en nyligen inträffad eller pågående infektion, särskilt under de första veckorna efter fästingbettet. IgM-nivåerna tenderar att sjunka när infektionen fortskrider och kroppen övergår till att producera IgG-antikroppar.

• IgG (Immunoglobulin G):

  IgG-antikroppar produceras senare i infektionen och är ett tecken på att kroppen har varit exponerad för *Borrelia burgdorferi* under en längre tid. Dessa antikroppar kan finnas kvar i blodet i månader eller till och med år efter att infektionen har läkt, vilket innebär att ett positivt IgG-resultat kan indikera en tidigare infektion. IgG-nivåerna kan också vara höga vid kronisk borrelia, där infektionen har spridit sig till andra delar av kroppen.

Hur går testet till?

För att genomföra ett antikroppstest tas ett venöst blodprov från armvecket. Därefter skickas blodprovet på analys för att mäta mängden IgG och IgM-antikroppar som är specifika för Borrelia. Resultaten kan hjälpa behandlande läkare att avgöra vilken fas av infektionen du befinner dig i.

• Positivt IgM-resultat: Tyder på en nyligen inträffad eller pågående infektion. IgM-antikroppar brukar vara förhöjda under de första veckorna efter infektion och kan användas för att upptäcka en tidig borreliainfektion.
• Positivt IgG-resultat: Indikerar att kroppen har haft kontakt med borreliabakterien tidigare. Detta kan betyda att infektionen har pågått längre, eller att du har haft en tidigare infektion som nu är under kontroll. Höga nivåer av IgG kan också tyda på en kronisk infektion där borrelian har spridit sig till exempelvis leder eller nervsystemet.
• Kombination av IgM och IgG: Om både IgM och IgG är förhöjda kan detta tyda på att infektionen är pågående och att den har spridit sig över tid.

Begränsningar med antikroppstester

Det är viktigt att notera att antikroppstester inte alltid ger en fullständig bild av en borreliainfektion. Eftersom IgM och IgG kan vara förhöjda även efter att infektionen har läkt, eller i vissa fall inte stiger alls i tidiga stadier av infektionen, kan resultaten ibland vara svåra att tolka. Därför kombineras ofta testresultaten med kliniska symtom och en noggrann medicinsk utvärdering för att ställa en säker diagnos.

Statistik om Borrelia i Sverige

Enligt Folkhälsomyndigheten rapporteras det årligen omkring 10 000 till 12 000 fall av borreliainfektioner i Sverige, men det verkliga antalet kan vara högre eftersom alla fall inte alltid upptäcks eller rapporteras. Borrelia är den vanligaste fästingburna sjukdomen i landet och risken att smittas varierar beroende på var du befinner dig och hur mycket tid du tillbringar i områden där fästingar är vanliga.

Fästingar trivs främst i södra och mellersta Sverige, där de finns i skogsområden, på ängar och i högt gräs. Med ett mildare och fuktigare klimat på grund av klimatförändringar, har förekomsten av fästingar även ökat i norra delar av landet, vilket innebär att fler människor exponeras för riskområden. Under de varmare månaderna, från april till oktober, är fästingarna som mest aktiva och risken för borrelia är som störst.

Borrelia är en sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar, men personer som vistas mycket utomhus, såsom friluftsentusiaster, jägare och personer med husdjur, löper större risk att bli bitna. I genomsnitt uppskattas att 10-20 procent av alla fästingar bär på *Borrelia burgdorferi*, den bakterie som orsakar borrelia, men andelen smittade fästingar kan variera beroende på region och miljö.

Tidig diagnos och behandling med antibiotika är avgörande för att förhindra utvecklingen av allvarligare komplikationer. Därför är det viktigt att vara medveten om symtomen och vid behov söka vård om du misstänker att du har blivit smittad.