Så fungerar sköldkörteln – Från hormoner till hälsa i hela din kropp

Vad är sköldkörteln?

Sköldkörteln, eller thyreoidea, är en liten men viktig körtel som sitter som en fjäril över halsens framsida, strax nedanför adamsäpplet. Trots sin blygsamma storlek har den stor betydelse för hur du mår varje dag – från din energi och ämnesomsättning till hur snabbt hjärtat slår och hur kroppen växer och utvecklas. Genom att producera viktiga hormoner styr sköldkörteln nästan varje cell i kroppen och håller balansen i många av kroppens viktigaste funktioner.

Sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln påverkar kroppen genom att producera hormoner som fungerar som kroppens egen "gaspedal" och "broms" för ämnesomsättningen. Dessa hormoner styr hur snabbt eller långsamt dina organ arbetar och hur effektivt kroppen använder energi. Utan en bra balans av sköldkörtelhormoner fungerar inte kroppens system som de ska – allt från hjärta och hjärna till muskler och matsmältning påverkas.

• Tyroxin (T4) är det mest förekommande hormonet i blodet och fungerar som ett "förrådshormon" som omvandlas till aktivt T3 vid behov.
• Trijodtyronin (T3) är det biologiskt aktiva hormonet som direkt påverkar kroppens celler.
• Kalcitonin - Hjälper till att reglera kalcium i blodet, men har inte lika stor inverkan på ämnesomsättningen.

För att kunna producera T3 och T4 behöver sköldkörteln jod, ett mineral som vi får i oss via kosten, exempelvis genom salt, fisk och mejeriprodukter.

Hur styr kroppen sköldkörteln?

Sköldkörteln är en del av ett avancerat återkopplingssystem som kallas hypotalamus-hypofys-sköldkörtel-axeln.

• Hypotalamus i hjärnan utsöndrar TRH (tyreotropinfrisättande hormon).
• TRH stimulerar hypofysen att frisätta TSH (tyreoideastimulerande hormon).
• TSH säger till sköldkörteln att producera mer T4 och T3.
• När nivåerna av T4 och T3 i blodet är tillräckliga, reduceras TRH och TSH, vilket balanserar systemet.

Vad gör sköldkörtelhormonerna i kroppen?

Sköldkörtelhormonerna fungerar som kroppens inre motor och påverkar nästan varje organ och vävnad. De bestämmer hur snabbt cellerna arbetar, hur mycket energi som förbrukas och hur effektivt kroppen omvandlar näring till kraft. När hormonnivåerna är i balans känner du dig energifylld, mentalt skärpt och kroppen fungerar som den ska. Men om nivåerna är för höga eller för låga, kan allt från din hjärtfrekvens till matsmältningen och ditt humör påverkas.

• Hjärnan: Påverkar humör, kognition och mental energi.
• Hjärtat: Reglerar puls och blodtryck.
• Muskler och leder: Bidrar till styrka och uthållighet.
• Hud och hår: Påverkar hudens fuktighet och hårets kvalitet.
• Tarmarna: Styr hastigheten på matsmältningen.
• Fertilitet och menstruation: Sköldkörtelrubbningar kan orsaka oregelbunden mens eller infertilitet.

Vanliga sköldkörtelsjukdomar

Sköldkörteln kan ibland fungera sämre än normalt, vilket leder till att den producerar för lite eller för mycket hormon. Båda tillstånden påverkar kroppens ämnesomsättning och ger upphov till olika symtom. De vanligaste sjukdomarna är hypotyreos (underfunktion) och hypertyreos (överfunktion), som ofta har en autoimmun orsak.

När sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormon.

• Symtom: Trötthet, viktökning, frusenhet, depression, torr hud, långsam puls.
• Orsak: Vanligast är Hashimotos tyreoidit, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper sköldkörteln.
• Diagnos: Högt TSH, lågt fritt T4.
• Behandling: Levotyroxin (syntetiskt T4).

När sköldkörteln producerar för mycket hormon.

• Symtom: Hjärtklappning, viktnedgång, värmekänsla, oro, muskelsvaghet.
• Orsak: Ofta Graves sjukdom, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret stimulerar sköldkörteln att bli överaktiv.
• Diagnos: Lågt TSH, högt fritt T4 och/eller fritt T3.
• Behandling: Tyreostatika (läkemedel som bromsar hormonproduktionen), radiojod, eller operation.

Struma är ett samlingsnamn för förstorad sköldkörtel, med eller utan rubbning i hormonproduktion.

• Kan bero på jodbrist, autoimmuna sjukdomar eller knölar i sköldkörteln.

• Hashimotos tyreoidit vilket är den vanligaste orsaken till hypotyreos. Ger ofta kronisk inflammation i sköldkörteln.
• Graves sjukdom är den vanligaste förekommande orsaken till hypertyreos. Kan även ge ögonbesvär (Graves oftalmopati).

Hur testar man sköldkörteln?

Vid misstanke om sköldkörtelrubbning räcker det ofta med ett enkelt blodprov för att få en tydlig bild av hur sköldkörteln fungerar. Genom att analysera specifika hormoner och antikroppar i blodet kan läkaren avgöra om sköldkörteln producerar rätt mängd hormon, och om det finns en bakomliggande autoimmun sjukdom. Dessa tester är viktiga både för att ställa diagnos och för att följa upp behandling över tid.

• TSH – viktigaste testet för att bedöma om sköldkörteln fungerar normalt.
• T4 och T3 – visar hur mycket aktivt hormon som finns tillgängligt.
• TPO-antikroppar – markerar autoimmun inflammation (t.ex. Hashimotos).
• TRAK – antikroppar som indikerar Graves sjukdom.