Snabbversion
Genom ett EKG, som både är enkelt och smärtfritt, kan man se hur hjärtat arbetar genom att registrera dess elektriska signaler. EKG används för att upptäcka rytmrubbningar, syrebrist och tecken på hjärtinfarkt.
Vanliga orsaker till EKG är bröstsmärta, hjärtklappning, yrsel eller att du tillhör en riskgrupp. Läkaren tolkar kurvans olika delar, som P-våg, QRS-komplex och ST-sträcka, för att bedöma hjärtats tillstånd.
Ett långtids-EKG, även kallat Holter-EKG, registrerar hjärtats aktivitet under flera dygn och kan upptäcka problem som ett vanligt EKG missar. Ju tidigare hjärtproblem upptäcks, desto bättre är chanserna till behandling.
Så fungerar ett EKG
EKG-apparaten läser av de elektriska impulser som styr hjärtslagen. Ett kurvdiagram visar resultatet där varje topp och dal motsvarar en viss del av hjärtats arbetscykel. Kurvan i diagrammet kan avslöja allt från rytmrubbningar (arytmier) till syrebrist i hjärtmuskeln.
När bör man göra ett EKG?
Om du har symtom som kan tyda på problem med hjärtat bör du göra ett EKG, detsamma gäller om du tillhör en riskgrupp.
Vanliga orsaker till EKG-undersökning:
Några vanliga orsaker till att man behöver göra en undersökning med EKG är att man:
- upplever bröstsmärta eller ett tryck över bröstet
- har oregelbundna hjärtslag eller hjärtklappning
- har yrsel, svimmar eller upplever andfåddhet
- har högt blodtryck eller en känd hjärtsjukdom i släkten
- ska opereras operation eller som del av en hälsokontroll
Genom en undersökning med EKG kan man snabbt utesluta eller bekräfta misstankar om exempelvis hjärtinfarkt eller förmaksflimmer.
Tolkning av EKG – det här letar läkaren efter
Att tolka ett EKG-kurvdiagram kräver både träning och erfarenhet. För att avgöra hur hjärtat mår tittar läkaren på olika delar av kurvan.
Här är några saker som kontrolleras:- Rytm och frekvens – Slår hjärtat regelbundet och i rätt takt?
- P-vågen – Tyder på hur förmaken arbetar.
- QRS-komplexet – Visar hur kamrarna aktiveras.
- ST-sträckan och T-vågen – Kan avslöja syrebrist eller hjärtinfarkt.
- QT-tid – Förlängd QT-tid kan vara riskabel och kräva vidare utredning.
Vid avvikelser från normalvärden får läkaren viktiga ledtrådar för vidare diagnos.
Vanliga frågor och svar om EKG
Gör det ont att ta ett EKG?Nej, ett EKG är helt smärtfritt. Elektroderna fästs med klisterlappar på huden.
Hur lång tid tar undersökningen?Själva registreringen tar bara några minuter. Du får resultatet direkt om det görs på vårdcentral eller akutmottagning.
Behöver jag förbereda mig?Nej, men undvik kroppslotion och olja på huden innan testet – det kan försämra kontakt med elektroderna.
Kan jag göra EKG hemma?Ja, det finns nu bärbara EKG-apparater och smarta klockor som kan registrera enklare EKG. Du kan även göra ett långtids-EKG där du bär en liten apparat fastklistrad på din hud under ett par dygn. Dessa ska dock alltid tolkas genom en medicinsk bedömning av läkare.
EKG vid hjärtinfarkt – så ser det ut
Vid en hjärtinfarkt blockeras blodflödet till delar av hjärtmuskeln – detta är något som syns tydligt på ett EKG.
Typiska tecken på EKG vid hjärtinfarkt:- ST-höjning – Ett klassiskt tecken på akut infarkt.
- T-vågsförändringar – Kan tyda på syrebrist.
- Q-vågsbildning – Tyder ofta på att infarkten är genomgången.
En EKG-undersökning är avgörande för snabb diagnos och behandling.Ett långtids-EKG – även kallat Holter-EKG – registrerar hjärtats aktivitet under ett eller flera dygn. Det kan i vissa fall hjälpa till att fånga tillfälliga tecken på syrebrist eller rytmrubbningar som ett vanligt vilo-EKG missar, och därmed bidra till att tidigt upptäcka ett begynnande hjärtproblem innan en infarkt uppstår. Ju tidigare en infarkt upptäcks, desto bättre chans till återhämtning.
