10 vanliga orsaker till oregelbunden mens – och hur du kan få svar på bakomliggande orsaker

Symtom som oregelbunden mens kan bero på många olika faktorer, alltifrån livsstil till preventivmedel och olika hälsotillstånd kan påverka hur din menstruationscykel beter sig. Här är tio vanliga anledningar till att menstruationen kan bli oregelbunden och hur du kan testa dina hormoner för att få svar på eventuell bakomliggande orsak till dina symtom.

1. Hormonella obalanser

Hormonella svängningar i östrogen och progesteron kan påverka hur regelbunden menstruationen är. Fluktuerande hormonnivåer är särskilt vanligt hos tonåringar då det hormonella systemet fortfarande stabiliseras samt hos kvinnor i perimenopaus, där hormonproduktionen naturligt förändras. Även hormonella tillstånd som bland annat hypotalamisk amenorré, prolaktinom, lutealfasdefekt och hypogonadotrop hypogonadism kan leda till utebliven eller oregelbunden mens.

2. Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

PCOS är en av de vanligaste orsakerna till oregelbunden mens och beror på förhöjda nivåer av androgener (manliga könshormoner) och insulinresistens. Det leder ofta till att ägglossning sker mer sällan eller helt uteblir, detta kan i sin tur orsaka långa menstruationscykler eller att mensen uteblir under flera månader. Kvinnor med PCOS kan även uppleva symtom som ökad kroppsbehåring, akne och viktökning.

Få insikt i dina hormoner, vi erbjuder blodprover som analyserar dina östrogen- och progesteronnivåer och hormoner som kan ge indikation kring tillstånd som PCOS.

3. Stress

När kroppen utsätts för långvarig stress ökar nivåerna av kortisol (vårt “stresshormon”), vilket kan störa kommunikationen mellan hypotalamus, hypofysen och äggstockarna. När detta sker kan mensen bli försenad, utebli helt eller bli oregelbunden. Kronisk stress kan också påverka ägglossningen negativt och i vissa fall leda till sekundär amenorré, där mensen försvinner helt under en längre period.

4. Sköldkörtelsjukdomar

Sköldkörtelsjukdomar som både hypotyreos (underfunktion) och hypertyreos (överfunktion) kan påverka om menstruationscykeln är regelbunden eller ej:

• Hypotyreos kan orsaka längre och kraftigare menstruationer, ofta tillsammans med trötthet, frusenhet och viktuppgång.
• Hypertyreos kan leda till kortare, lättare eller helt utebliven mens samt symtom som svettningar, hjärtklappning och viktminskning.

Sköldkörtelhormoner spelar en viktig roll i att reglera ämnesomsättningen och påverkar också könshormoner som styr ägglossningen. Få insikt i dina sköldkörtelhormoner med vårt sköldkörtelprov som analyserar T3, T4 och TSH.

5. Kraftig viktminskning eller viktuppgång

Extrem viktminskning, särskilt om den sker snabbt eller leder till en mycket låg kroppsfettprocent, kan störa hormonproduktionen och leda till utebliven mens (amenorré). Anledningen till detta är att kroppen går in i ett energisparläge och minskar produktionen av gonadotropiner som är viktiga för ägglossningen. Å andra sidan kan kraftig viktuppgång, särskilt vid insulinresistens eller hög östrogenproduktion från fettvävnad, störa menstruationscykeln och bidra till oregelbunden eller utebliven ägglossning.

6. Intensiv träning

Överdriven fysisk träning, särskilt i kombination med låg kaloriintag, kan påverka hypotalamus och minska produktionen av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), vilket kan leda till att ägglossningen uteblir. Detta är vanligt hos elitidrottare och personer med mycket låg kroppsfett.

7. Preventivmedel

Hormonella preventivmedel som p-piller, hormonspiral, p-sprutor och p-stavar påverkar kroppens naturliga hormonproduktion och kan orsaka förändringar i menstruationscykeln:

• Kombinerade p-piller och hormonella plåster kan göra mensen mer regelbunden men kan också orsaka genombrottsblödningar.
• P-sprutor och hormonspiraler kan leda till att mensen blir glesare eller uteblir helt.
• Kopparspiral kan istället orsaka längre och rikligare blödningar.

8. Graviditet eller amning

En av de vanligaste orsakerna till utebliven mens är graviditet. Tidig graviditet kan ibland orsaka lättare blödningar som kan misstolkas som en oregelbunden mens. Efter förlossningen kan amning påverka menstruationscykeln, eftersom prolaktin – hormonet som styr mjölkproduktionen – hämmar ägglossningen. Det är vanligt att kvinnor som ammar inte får tillbaka sin mens förrän amningen minskar eller upphör helt.

9. Perimenopaus (övergångsåldern)

Under perimenopausen, som oftast börjar i 40–50-årsåldern, börjar östrogen- och progesteronnivåerna att fluktuera, vilket kan leda till oregelbunden mens. Mensen kan bli kortare eller längre, rikligare eller glesare, och ibland hoppa över en månad eller mer. Denna fas pågår oftast i flera år innan mensen försvinner helt vid menopaus.

Vill du få insikt i dina hormoner och om de kan ha ett samband med klimakteriet? Läs mer här om paketen Klimakterietest och Klimakterietest och konsultation med läkare.

10. Livmoderproblem

Olika förändringar i livmodern kan påverka menstruationen:

• Myom (godartade muskelknutor) kan orsaka kraftiga, långdragna eller oregelbundna blödningar.
• Polyper i livmoderslemhinnan kan ge mellanblödningar eller rikligare mens.
• Endometrios, vilket är ett tillstånd där livmoderslemhinna växer utanför livmodern, kan orsaka smärtsamma och oregelbundna blödningar samt påverka fertiliteten.

När bör du söka vård?

Sök vård om du har återkommande oregelbunden mens, särskilt om den även åtföljs av andra symtom som smärta, kraftiga blödningar eller hormonella förändringar. Blodprov för att analysera hormonnivåer (t.ex. östrogen, progesteron, LH, FSH, TSH och prolaktin) eller ultraljud av äggstockar och livmoder kan ge viktig information om din hormonbalans och eventuella bakomliggande tillstånd.