Är jag i klimakteriet? Kort guide om klimakteriet - Vanliga symtom, orsak och behandling

När går jag in i klimakteriet?

Klimakteriet är den period i en kvinnas liv som inträffar några år innan den sista menstruationen och pågår en tid efter att mensen har upphört. Perioden då just din klimakterieresa startar är helt individuell men troligtvis inträffar den någon gång mellan 40 och 60 års ålder, i Norden är genomsnittsåldern 51 år. Klimakteriet kan delas in i tre huvudsakliga faser:

• Perimenopaus

  Denna fas inleds några år före den sista menstruationen och varar i genomsnitt mellan fyra och tio år. Under denna period upplever många kvinnor stora hormonella förändringar och förändrade blödningsmönster. Mensen kan bli både tätare och glesare än tidigare.

• Menopaus

  inträffar när den sista menstruationen har ägt rum och det har gått ett helt år utan några menstruationsblödningar. Detta markerar slutet på fertilitetsperioden hos kvinnor.

• Postmenopaus

  Denna fas börjar efter menopausen och varar resten av livet. Under denna tid fortsätter vissa klimakteriesymtom i några år, men äggstockarna bildar gradvis mindre östrogen och hormonnivåerna förblir låga.

Orsaker till klimakteriet

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet för kvinnor och beror på en gradvis minskning av könshormonerna, framför allt östrogen ochprogesteron i kroppen. Det finns dock vissa faktorer som kan påskynda eller påverka början av klimakteriet, här nedan kommer några av de vanligaste orsakerna:

• Ålder: Klimakteriet är en normal del av åldrandet och inträffar vanligtvis någon gång mellan 40 och 60 års ålder.


• Genetik: Familjehistoria kan vara en indikator på när du kan förvänta dig att komma i klimakteriet. Om din mor, syster eller mormor gick i klimakteriet vid en tidig ålder är det möjligt att du också kommer att göra det.


• Rökning: Rökning kan påverka åldrandet och kan leda till en tidigare menopaus.


• Livsstilsfaktorer: Vissa livsstilsfaktorer, såsom fetma och brist på fysisk aktivitet, kan påverka hormonbalansen och därmed påskynda klimakteriet.


• Hälsotillstånd: Vissa medicinska tillstånd och behandlingar, såsom kemoterapi eller kirurgisk borttagning av äggstockarna, kan påverka äggstockarnas funktion och därmed orsaka en tidigare menopaus.



Vanliga symtom på klimakteriet

Klimakteriet kan ge upphov till en rad olika symtom, både fysiska och psykiska. Det är viktigt att komma ihåg att alla kvinnor kan uppleva klimakteriet olika och att symtomen kan variera i intensitet och varaktighet. Här är några vanliga symtom på klimakteriet:

Fysiska symtom

• Oregelbundna blödningar: Under perimenopausen kan menstruationscykeln bli oregelbunden, med tätare eller glesare blödningar än tidigare.
• Värmevallningar: Värmevallningar är ett vanligt symtom på klimakteriet och kännetecknas av plötsliga och intensiva värmeväxlingar, ofta följt av svettningar och ibland även hjärtklappning.
• Sömnproblem: Många kvinnor upplever svårigheter att somna eller sova genom hela natten under klimakteriet. Detta kan vara relaterat till värmevallningar eller andra klimakteriesymtom.
• Minskad energi och trötthet: Hormonella förändringar kan leda till en känsla av trötthet och minskad energi under klimakteriet.
• Humörsvängningar: Klimakteriet kan påverka humöret och leda till humörsvängningar, irritabilitet och nedstämdhet.
• Viktökning: Förändringar i hormonbalansen kan påverka ämnesomsättningen och leda till viktökning, särskilt runt midjan.

Psykiska symtom:

• Nedstämdhet och ångest: Klimakteriet kan påverka den psykiska hälsan och leda till nedstämdhet, ångest och känslor av obehag.
• Koncentrationssvårigheter: Vissa kvinnor upplever svårigheter att koncentrera sig och minnesproblem under klimakteriet.
• Minskad sexlust: Förändringar i hormonbalansen kan påverka sexlusten och leda till minskad libido.
• Torra slemhinnor: Minskade östrogennivåer kan leda till torra slemhinnor i underlivet, vilket kan orsaka obehag under samlag.

Behandling av symtom under klimakteriet

Om du också upplever besvärliga symtom under klimakteriet finns det flera olika behandlingsalternativ som kan hjälpa till att lindra. Det är dock viktigt att diskutera dina symtom och behandlingsalternativ med en läkare för att hitta den bästa lösningen för just dig. Här är några vanliga behandlingsalternativ för klimakteriet:

Hormonbehandling i klimakteriet

Hormonbehandling, även känt som HRT (Hormone Replacement Therapy) kan användas för att lindra symtom som värmevallningar, sömnproblem och torra slemhinnor. HRT innebär att man tar tillskott av östrogen, antingen genom tabletter, plåster eller gel. I vissa fall kan även gestagener (gulkroppshormon) rekommenderas för kvinnor med livmodern intakt för att minska risken för livmodercancer.

Det är dock viktigt att komma ihåg att HRT kan orsaka biverkningar, så det bör användas med försiktighet och under övervakning av en läkare.

Lokal behandling

Lokala behandlingar kan användas för att lindra symtom som torra slemhinnor och underlivsbesvär. Detta kan innefatta användning av krämer, salvor eller vaginala tabletter som innehåller östrogen.

Livsstilsförändringar

Att göra vissa livsstilsförändringar kan också bidra till att lindra klimakteriesymtom. Detta kan inkludera att äta en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, hantering av stress och undvikande av rökning och överdriven alkoholkonsumtion.

Alternativa behandlingar

Vissa kvinnor väljer att använda alternativa behandlingar såsom örtmedicin eller kosttillskott för att lindra klimakteriesymtom. Det är viktigt att diskutera dessa behandlingar med din läkare innan du börjar använda dem för att säkerställa att de är säkra och effektiva. En annan rekommendation är att testa dina värden regelbundet redan innan du tar ett beslut om vilken eller vilka behandlingar du väljer att genomföra och i därefter i uppföljningssyfte.

Slutsats

Klimakteriet är en naturlig del av en kvinnas liv och innebär en förändring i hormonbalansen i kroppen. Det kan ge upphov till en rad olika symtom, både fysiska och psykiska. Genom att förstå klimakteriet och dess symtom kan du ta kontroll över din hälsa och välja de bästa behandlingsalternativen för att lindra dina symtom. Kom ihåg att alltid rådgöra med en läkare för att få individuell rådgivning och stöd under denna tid i ditt liv.