IgG-antikroppar mot herpes simplexvirus 2 (HSV-2)
Herpes simplexvirus typ 2 (HSV-2) är en smittsam och livslångt persisterande infektion som huvudsakligen associeras med genital herpes. Virusets primära transmissionsväg är sexuell kontakt, men smitta kan även ske via direktkontakt med slemhinnor eller skadad hud. Genom analys av IgG-antikroppar i blodet kan en tidigare genomgången HSV-2-infektion påvisas, vilket ger värdefull information vid utredning av symtom, smittrisk och framtida behandlingsstrategier.
Indikationer för IgG-analys vid HSV-2
Det finns flera kliniska situationer där en analys av HSV-2-specifika IgG-antikroppar är av betydelse. Då dessa antikroppar bildas efter en primärinfektion och kvarstår i cirkulationen under lång tid, kan testet bekräfta tidigare exponering även vid symtomfria förlopp. Indikationer för provtagning inkluderar:
- Återkommande genitala symtom: Vid upprepade episoder av sår, blåsor eller irritation i underlivet.
- Inför graviditet: HSV-2 kan i sällsynta fall orsaka neonatala komplikationer, varför provtagning kan vara indicerad.
- Vid oro efter oskyddad kontakt: Fastställa eventuell tidigare exponering vid osäker sexuell anamnes.
- Infektionsutredning: Vid oklara sår eller symtom där herpesinfektion är en möjlig differentialdiagnos.
Patogenes och symtom vid HSV-2-infektion
HSV-2 infekterar initialt epiteliala celler vid smittotillfället och sprider sig därefter retrogradt längs sensoriska nervbanor till ländryggens dorsala ganglier, där det etablerar en livslång latens. Virusreaktivering kan triggas av faktorer som stress, immunosuppression, infektioner eller hormonella förändringar.
De kliniska symtomen varierar beroende på infektionens fas och omfattning:
- Primärinfektion: Ofta symtomgivande med smärtsamma blåsor, feber, huvudvärk och lymfadenopati.
- Reaktivering: Återkommande blåsor, ofta på samma hudområde, samt sveda, klåda och obehag vid urinering.
- Asymtomatisk infektion: Vanligt, särskilt hos kvinnor, vilket gör serologisk testning avgörande vid smittspårning.
Faktorer som kan påverka testresultatet
Det tar vanligtvis 2–12 veckor innan IgG-antikroppar kan detekteras efter en primärinfektion, men i vissa fall kan processen ta upp till sex månader. Därför kan ett negativt testresultat vid misstanke om nyligen inträffad smitta kräva uppföljande testning. Faktorer som kan påverka resultatet inkluderar:
- Tidpunkt för testet: Tidigt i förloppet kan IgG-antikroppar saknas trots pågående infektion.
- Immunsystemets status: Nedsatt immunförsvar kan fördröja eller försvaga antikroppssvaret.
- Laboratoriemetod: Olika analysmetoder har varierande sensitivitet och specificitet.
Tolkning av resultatet
- Positivt IgG-resultat: Indikerar tidigare HSV-2-infektion. Antikropparna kvarstår vanligtvis livet ut och är ett tecken på tidigare kontakt med viruset, oavsett symtombild.
- Negativt IgG-resultat: Inga antikroppar har påvisats, vilket talar emot tidigare infektion. Vid pågående symtom kan det dock vara relevant att överväga ny testning efter några månader.
Klinisk relevans av HSV-2 IgG-analys
Att analysera IgG-antikroppar mot HSV-2 har stor klinisk betydelse vid misstanke om genital herpes samt i förebyggande syfte, exempelvis vid graviditet eller inför planerade ingrepp där immunstatus är relevant. Testet ger information om tidigare infektion och kan vara en vägledning vid differentialdiagnostik av genitala sår samt vid rådgivning kring smittspridning och behandling.