Vad är Akkermansia muciniphila?
Akkermansia muciniphila är en bakterie som lever i tarmen och spelar en viktig roll i att upprätthålla ett hälsosamt slemskikt. Detta slemskikt skyddar tarmen från skadliga ämnen och patogener. Studier har visat att Akkermansia stimulerar tillväxten av detta skyddande slemskikt (1, 2). Akkermansia muciniphila bryter ned mucin, ett glycoprotein som utgör en stor del av tarmens skyddande slemskikt. Genom att konsumera mucin, stimulerar bakterien produktionen av nytt slemskikt, vilket inte bara stärker den fysiska barriären mellan tarmväggen och tarmens innehåll, utan också bidrar till att upprätthålla en balanserad tarmflora. Ett välfungerande slemskikt är avgörande för att förhindra skadliga ämnen, som toxiner och patogena mikroorganismer, från att tränga in i tarmväggen och orsaka inflammation eller infektion.
Akkermansia och Kroppsvikt
Flera studier har påvisat att låga nivåer av Akkermansia är kopplade till hög kroppsvikt. En studie på gravida kvinnor visade att de med högre kroppsvikt hade lägre nivåer av denna bakterie (3). Liknande resultat har setts hos barn och vuxna (4-8). Detta tyder på att Akkermansia kan spela en roll i viktreglering.
Akkermansia och Diabetes
Forskning har också visat att låga nivåer av Akkermansia är kopplade till både typ 1- och typ 2-diabetes. Studier på möss har visat att tillskott av Akkermansia kan minska diabetesincidensen (9). Liknande fynd har gjorts hos människor (10, 11).
Akkermansia och Inflammatorisk Tarmsjukdom
Låga nivåer av Akkermansia har också kopplats till vissa typer av inflammatorisk tjocktarmsinflammation, såsom mikroskopisk kolit (12). Detta tyder på att bakterien kan ha anti-inflammatoriska egenskaper.
Hur Akkermansia Kan Hjälpa
En studie visade att Akkermansia producerar propionsyra, en kortkedjig fettsyra som verkar anti-inflammatoriskt (13). Tillsammans med skyddet från tarmslemmet tyder detta på att Akkermansia skulle kunna hjälpa till att upprätthålla ett skydd för tarmslemhinnan.
Praktiska Råd för Att Öka Akkermansia
Kostförändringar: Inkludera mer prebiotiska fibrer i din diet. Dessa finns i livsmedel som lök, vitlök, sparris och bananer.
Probiotika: Det finns probiotiska preparat som innehåller Akkermansia
Undvik Antibiotika: Antibiotika kan minska mängden goda bakterier i tarmen, inklusive Akkermansia.
Tålamod: Eftersom Akkermansia är en långsamtväxande bakterie kan det ta månader innan man ser resultat på eventuellt ökade mängder.
Slutsats
Akkermansia muciniphila är en viktig del av vår tarmflora som kan bidra till bättre hälsa genom att stärka tarmslemhinnan och verka anti-inflammatoriskt. Genom kostförändringar och eventuella probiotiska tillskott kan du öka mängden av denna viktiga bakterie i din tarmflora.
Vetenskapliga Referenser
Derrien M, Vaughan EE, Plugge CM, de Vos WM (2004) Akkermansia muciniphila gen. nov., sp. nov., a human intestinal mucin-degrading bacterium. Int J Syst Evol Microbiol 54(Pt 5):1469–1476.
Belzer C, de Vos WM (2012) Microbes inside—from diversity to function: The case of Akkermansia. ISME J 6(8):1449–1458.
Santacruz A, et al. (2010) Gut microbiota composition is associated with body weight, weight gain and biochemical parameters in pregnant women. Br J Nutr 104(1):83–92.
Karlsson CL, et al. (2012) The microbiota of the gut in preschool children with normal and excessive body weight. Obesity (Silver Spring) 20(11):2257–2261.
Collado MC, Isolauri E, Laitinen K, Salminen S (2008) Distinct composition of gut microbiota during pregnancy in overweight and normal-weight women. Am J Clin Nutr 88(4):894–899.
Everard A, et al. (2011) Responses of gut microbiota and glucose and lipid metabolism to prebiotics in genetic obese and diet-induced leptin-resistant mice. Diabetes 60(11):2775–2786.
Karlsson CL, Onnerfält J, Xu J, Molin G, Ahrné S, Thorngren-Jerneck K (2012) The microbiota of the gut in preschool children with normal and excessive body weight. Obesity (Silver Spring) 20(11):2257–61.
Hansen CH, et al. (2012) Early life treatment with vancomycin propagates Akkermansia muciniphila and reduces diabetes incidence in the NOD mouse. Diabetologia 55(8):2285–2294.
Yassour M, Lim MY, Yun HS, Tickle TL, Sung J, Song YM, Lee K, Franzosa EA, Morgan XC, Gevers D, Lander ES, Xavier RJ, Birren BW, Ko G, Huttenhower C (2016) Sub-clinical detection of gut microbial biomarkers of obesity and type 2 diabetes. Genome Medicine 8(1):17.
Karlsson FH, Tremaroli V, Nookaew I, Bergstrom G, Behre CJ, Fagerberg B et al. (2013) Gut metagenome in European women with normal, impaired and diabetic glucose control. Nature 498(7452):99–103.
Qin J, Li Y, Cai Z et al. (2012) A metagenome-wide association study of gut microbiota in type 2 diabetes. Nature 490(7418):55–60.
Fischer H et al. (2015) Altered microbiota in microscopic colitis. Gut 64(7):1185-6.
Louis P et al. (2017) Formation of propionate and butyrate by the human colonic microbiota. https://doi.org/10.1111/1462-2920.13589
Brodmann T et al. (2017) Safety of Novel Microbes for Human Consumption: Practical Examples of Assessment in the European Union. Front Microbiol 8:1725.
