Vad är Bifidobacterium?
Bifidobacterium har visat sig vara särskilt användbara för personer med laktosintolerans, en vanlig åkomma som innebär att kroppen har svårt att bryta ner laktos, en sockerart som finns i mjölk och mejeriprodukter. Laktosintolerans uppstår på grund av en brist på enzymet laktas, vilket leder till att laktos inte bryts ner ordentligt i tunntarmen. Detta kan orsaka obehagliga symtom som uppblåsthet, gaser, diarré och magsmärtor.
Vetenskapliga bevis för hälsofördelar
Sänkta kolesterolnivåer
En studie publicerad i Experimental Diabetes Research visar att vissa stammar av Bifidobacterium kan hjälpa till att sänka kolesterolnivån i blodet. Detta kan vara fördelaktigt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. En studie publicerad i Experimental Diabetes Research undersökte effekten av specifika stammar av Bifidobacterium på kolesterolmetabolismen. Forskarna fann att dessa probiotiska bakterier kunde påverka fett- och kolesterolmetabolismen på ett sätt som ledde till minskade nivåer av totalt kolesterol och LDL-kolesterol (det "onda" kolesterolet) i blodet. (1).
Nedbrytning av laktos
Enligt en artikel i The Journal of Nutrition kan dessa bakterier hjälpa till med nedbrytningen av laktos, vilket är särskilt fördelaktigt för personer med laktosintolerans. Bifidobacterium-bakterier kan underlätta nedbrytningen av laktos hos personer med laktosintolerans genom att producera laktas och fermentera laktos i tarmen. Denna process minskar mängden laktos som når tjocktarmen och minskar därmed obehagliga symtom som ofta förknippas med laktosintolerans. Dessutom bidrar Bifidobacterium till en hälsosammare tarmflora, vilket förbättrar tarmens förmåga att hantera näringsämnen, inklusive laktos, och hjälper till att lindra symtomen. (2).
Motverka irriterande tarm
Forskning publicerad i The American Journal of Gastroenterology indikerar att probiotika kan vara effektiva vid behandling av irritabel tarm (3).
Lindra eksem
En meta-analys i Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology visar att vissa stammar av dessa bakterier kan lindra symtom på eksem (4). Däremot har de inte visat sig vara effektiva mot allergier (5).
Motverkar kronisk förstoppning
En annan studie i The American Journal of Clinical Nutrition fann att probiotika kan hjälpa till att lindra kronisk förstoppning (6).
Hur fungerar Bifidobacterium?
Hämma sjukdomsframkallande mikrober
Studier har visat att dessa bakterier kan hämma sjukdomsframkallande mikrober och därigenom skydda kroppen mot infektioner (9).
Balansera immunsystemet
Forskning har även visat att de kan bidra till att balansera kroppens immunsystem, vilket kan minska inflammation och förbättra den allmänna hälsan (10, 11).
Främja produktion av nyttiga ämnen
De hjälper också till med produktionen av smörsyra, propionsyra, aminosyror och vitaminer som är viktiga för kroppens funktioner (12, 13).
Praktiska råd för att optimera din tarmflora
Ät fermenterade livsmedel
Livsmedel som yoghurt, kefir, syrade grönsaker och fil är rika på probiotika. Genom att inkludera dessa i din kost kan du öka mängden nyttiga bakterier i tarmen.
Kombinera probiotika med prebiotika
För bästa resultat bör du kombinera probiotiska livsmedel med prebiotiska fibrer som finns i bland annat bananer, sparris och havregryn. Detta hjälper de nyttiga bakterierna att överleva och frodas i tarmen.
Var uppmärksam på kosttillskott
Om du väljer att ta probiotiska kosttillskott, se till att välja produkter som innehåller Bifidobacterium. Läs etiketten noggrant för att säkerställa att produkten innehåller levande bakteriekulturer.
Slutsats
Att inkludera Bifidobacterium i din dagliga rutin kan ha många hälsofördelar. Genom att äta rätt livsmedel och eventuellt använda kosttillskott kan du optimera din tarmflora och förbättra din allmänna hälsa.
Referenser
Kumar et al., 2012. "Cholesterol-Lowering Probiotics as Potential Biotherapeutics for Metabolic Diseases". Experimental Diabetes Research 2012.
Sanders ME, 2002. "Considerations for use of probiotic bacteria to modulate human health". The Journal of Nutrition 130 (2S Suppl): sid. 384S–390S.
Ford et al., "Efficacy of Prebiotics, Probiotics, and Synbiotics in Irritable Bowel Syndrome and Chronic Idiopathic Constipation: Systematic Review and Meta-analysis". The American Journal of Gastroenterology 109 (10): sid. 1547–1561.
Panduru et al., "Probiotics and primary prevention of atopic dermatitis: a meta-analysis of randomized controlled studies". Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology 29 (2): sid. 232–242.
Cuello-Garcia et al., "Probiotics for the prevention of allergy: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials". Journal of Allergy and Clinical Immunology 136 (4): sid. 952–961.
Dimidi et al., "The effect of probiotics on functional constipation in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials". The American Journal of Clinical Nutrition 100 (4): sid. 1075–1084.
O’Callaghan et al., 2016. "Bifidobacteria and Their Role as Members of the Human Gut Microbiota".
Butel, 2013. "Probiotics, gut microbiota and health".
Gogineni et al., 2013. "Probiotics: Mechanisms of Action and Clinical Applications".
Bermudez-Brito et al., 2012. "Probiotic Mechanisms of Action".
Rios-Covian et al., 2016. "Intestinal Short Chain Fatty Acids and their Link with Diet and Human Health".