Propionsyrabakterier och tarmfloran
Människans tarmflora består av biljoner mikroorganismer som spelar en avgörande roll för vår hälsa. Bland dessa mikroorganismer finns bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror (SCFA) såsom smörsyra och propionsyra. Dessa fettsyror har visat sig ha flera hälsofördelar, inklusive anti-inflammatoriska egenskaper, aptitreglering och positiva effekter på ämnesomsättningen.
Vetenskapliga bevis för Propionsyrans hälsofördelar
Anti-inflammatoriska egenskaper
Flera studier har visat att propionsyra kan ha anti-inflammatoriska egenskaper. En studie publicerad i Science visade att kortkedjiga fettsyror som propionsyra kan reglera immunsystemet genom att främja produktionen av reglerande T-celler (1). Liknande resultat har rapporterats i andra studier (2-5), vilket tyder på att propionsyra kan bidra till att minska inflammation i kroppen.
Aptitreglering
Propionsyra har också visat sig kunna påverka aptiten och födointaget. Forskning har visat att denna fettsyra kan öka produktionen av hormoner som signalerar mättnad, vilket leder till minskat födointag hos både möss och människor (6-11). En studie i International Journal of Obesity fann att propionsyra kan spela en viktig roll i aptitreglering och energibalans (6).
Positiv påverkan på ämnesomsättningen
Propionsyra har även kopplats till förbättrad ämnesomsättning. Flera studier har visat att denna fettsyra kan förbättra insulinkänsligheten och öka energiförbrukningen (12-20). En studie publicerad i Cell fann att mikrobiella metaboliter som propionsyra kan främja metabola fördelar genom gut-brain neural circuits (12).
Praktiska råd för att främja produktion av Propionsyra
Kostvanor
För att öka produktionen av propionsyra i tarmen är det viktigt att äta en kost rik på fibrer. Livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter är bra källor till de fibrer som behövs för att bakterierna ska kunna producera propionsyra.
Probiotika
Probiotika är levande mikroorganismer som kan ha hälsofördelar när de konsumeras i tillräckliga mängder. Vissa probiotiska tillskott innehåller bakteriestammar som är kända för att producera propionsyra.
Prebiotika
Prebiotika är ämnen som gynnar tillväxten av goda bakterier i tarmen. Oligofruktos och inulin är exempel på prebiotika som kan främja produktionen av propionsyra.
Slutsats
Bakterier i tarmfloran som producerar propionsyra har flera potentiella hälsofördelar, inklusive anti-inflammatoriska egenskaper, aptitreglering och förbättrad ämnesomsättning. Genom att följa praktiska råd som att äta en fiberrik kost och använda probiotika kan du främja dessa fördelaktiga bakteriers tillväxt och aktivitet.
Referenser
Smith PM, Howitt MR, Panikov N, Michaud M, Gallini CA, Bohlooly-Y M, Glickman JN, Garrett WS. The microbial metabolites, short-chain fatty acids, regulate colonic Treg cell homeostasis. Science. 2013 Aug 2;341(6145):569-73. doi: 10.1126/science.1241165.
Furusawa Y, Obata Y, Fukuda S, Endo TA4, Nakato G, Takahashi D, et.al. Commensal microbe-derived butyrate induces the differentiation of colonic regulatory T cells. Nature. 2013 Dec 19;504(7480):446-50. doi: 10.1038/nature12721.
Arpaia N, Campbell C, Fan X, Dikiy S, van der Veeken J, deRoos P, Liu H, Cross JR, Pfeffer K, Coffer PJ, Rudensky AY. Metabolites produced by commensal bacteria promote peripheral regulatory T-cell generation. Nature. 2013 Dec 19;504(7480):451-5.
Corrêa-Oliveira R1, Fachi JL, Vieira A, Sato FT, Vinolo MA. Regulation of immune cell function by short-chain fatty acids. Clin Transl Immunology. 2016 Apr 22;5(4):e73.
Schirmer 2016: Linking the Human Gut Microbiome to Inflammatory Cytokine Production Capacity. https://doi.org/10.1016/j.cell.2016.10.020
Byrne CS, Chambers ES, Morrison DJ, Frost G. The role of short chain fatty acids in appetite regulation and energy homeostasis. Int J Obes (Lond). 2015 Sep;39(9):1331-8.
Cani PD, Neyrinck AM, Maton N, Delzenne NM.Oligofructose promotes satiety in rats fed a high-fat diet: involvement of glucagon-like peptide-1. Obes Res 2005; 13: 1000-1007.
Anastasovska J, Arora T, Canon GJS, Parkinson JR, Touhy K, Gibson GR et al. Fermentable carbohydrate alters hypothalamic neuronal activity and protects against the obesogenic environment. Obesity 2012; 20: 1016–1023.
So P-W, Yu W-S, Kuo Y-T, Wasserfall C, Goldstone AP, Bell JD et al. Impact of resistant starch on body fat patterning and central appetite regulation. PLoS One 2007; 2: e1309.
Cani PD, Lecourt E, Dewulf EM, Sohet FM, Pachikian BD et al., Gut microbiota fermentation of prebiotics increases satietogenic and incretin gut peptide production with consequences for appetite sensation and glucose response after a meal., Am J Clin Nutr., Nov 2009;90(5):1236-43. 11.Parnell JA & Reimer RA., Weight loss during oligofructose supplementation is associated with decreased ghrelin and increased peptide YY in overweight and obese adults., Am J Clin Nutr., Jun 2009;89(6):1751-9. 12.De Vadder F et al., Microbiota-generated metabolites promote metabolic benefits via gut-brain neural circuits., Cell., Jan 16;156(1-2):84-96. 13.Gao Z1 et al., Butyrate improves insulin sensitivity and increases energy expenditure in mice., Diabetes., Jul 2009;58(7):1509-17. 14.Lin HV et al., Butyrate and propionate protect against diet-induced obesity and regulate gut hormones via free fatty acid receptor 3-independent mechanisms., PLoS One., Apr 2012;7(4):e35240. 15.Cani PD et al., Selective increases of bifidobacteria in gut microflora improve high-fat-diet-induced diabetes in mice through a mechanism associated with endotoxaemia., Diabetologia., Nov 2007;50(11):2374-83. 16.Turnbaugh PJ et al., A core gut microbiome in obese and lean twins., Nature., Jan 22;457(7228):480-4. 17.Sonnenburg JL & Bäckhed F., Diet-microbiota interactions as moderators of human metabolism., Nature., Jul 7;535(7610):56-64. 18.Santacruz A et al., Gut microbiota composition is associated with body weight gain and biochemical parameters in pregnant women., Br J Nutr., May;104(1):83-92. 19.Zupancic ML et al., Analysis of the Gut Microbiota in the Old Order Amish and Its Relation to the Metabolic Syndrome.,
