Ruminococcus gnavus
Ruminococcus gnavus är en tarmbakterie som naturligt förekommer i människans tarmflora. Den har en unik förmåga att bryta ned mucin, ett skyddande lager av slem som täcker tarmslemhinnan. (1-2) Denna process är normalt sett ofarlig, men högre nivåer av Ruminococcus gnavus kan vara associerade med olika hälsoproblem.
Vetenskapliga Bevis på Hälsopåverkan
Irritable Bowel Syndrome (IBS)
En studie publicerad i Gastroenterology fann att högre nivåer av Ruminococcus gnavus är vanliga hos personer med IBS. (3) IBS kännetecknas av symtom som gaser, magsmärta och kramper. Om du lider av dessa symtom kan det vara värt att undersöka dina nivåer av Ruminococcus gnavus.
Inflammatoriska Tarmsjukdomar
Flera studier har kopplat höga nivåer av Ruminococcus gnavus till inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. (5-9) Dessa sjukdomar innebär kronisk inflammation i tarmen och kan leda till allvarliga komplikationer om de inte behandlas korrekt.
Pre-diabetes och Typ-2 Diabetes
Intressant nog har forskning också visat en trend mot högre nivåer av Ruminococcus gnavus hos personer med pre-diabetes och typ-2 diabetes. (10-11) Detta tyder på att tarmfloran kan spela en roll i utvecklingen av metabola sjukdomar.
Allergiska Tillstånd hos Barn
En studie publicerad i Gastroenterology visade att barn med eksem och astma hade högre nivåer av Ruminococcus gnavus jämfört med friska barn. (12) Detta pekar på en möjlig koppling mellan tarmfloran och utvecklingen av allergiska sjukdomar.
Praktiska Råd för Att Hantera Nivåerna av Ruminococcus gnavus
Kostförändringar
En balanserad kost rik på fibrer kan hjälpa till att reglera tarmfloran. Prova att inkludera mer frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i din kost. Fibrer fungerar som prebiotika och kan främja tillväxten av nyttiga bakterier samtidigt som de minskar antalet skadliga bakterier.
Probiotika och Prebiotika
Probiotika är levande mikroorganismer som kan ha hälsofördelar när de konsumeras i tillräckliga mängder. Prebiotika är icke-smältbara fibrer som fungerar som mat för probiotika. Genom att inkludera både probiotika (t.ex., yoghurt, kefir) och prebiotika (t.ex., lök, vitlök, bananer) i din kost kan du stödja en hälsosam tarmflora.
Medicinsk Övervakning
Om du misstänker att du har höga nivåer av Ruminococcus gnavus eller upplever symtom som gaser, magsmärta eller kramper, bör du söka medicinsk rådgivning. Läkare kan genomföra tester för att fastställa dina bakterienivåer och ge rekommendationer för behandling.
Slutsats
Ruminococcus gnavus är en del av vår naturliga tarmflora men kan orsaka problem om dess nivåer blir för höga. Vetenskapliga studier har kopplat höga nivåer till olika hälsotillstånd som IBS, inflammatoriska tarmsjukdomar, pre-diabetes och allergiska sjukdomar hos barn. Genom att följa praktiska råd om kostförändringar och probiotikatillskott samt söka medicinsk rådgivning vid behov, kan du effektivt hantera dina nivåer av denna bakterie.
Vetenskapliga referenser
1. Crost, EH et al. (2013). Utilisation of mucin glycans by the human gut symbiont Ruminococcus gnavus is strain-dependent. PloS one, 8(10), e76341.
2. Crost, EH et al. (2016). The mucin-degradation strategy of Ruminococcus gnavus: The importance of intramolecular trans-sialidases. Gut microbes, 7(4), 302–312.
3. Rajilic-Stojanovic M et al. (2011) Global and deep molecular analysis of microbiota signatures in fecal samples from patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology. 2011 Nov;141(5):1792-801.
4. Matthew T et al. (2019) Ruminococcus gnavus, a member of the human gut microbiome associated with Crohn’s disease, produces an inflammatory polysaccharide. Proceedings of the National Academy of Sciences Jun 2019, 116 (26) 12672-12677;
5. Hall, AB et al. (2017). A novel Ruminococcus gnavus clade enriched in inflammatory bowel disease patients. Genome Med 9, 103
6. Willing BP, et al. (2010) A pyrosequencing study in twins shows that gastrointestinal microbial profiles vary with inflammatory bowel disease phenotypes. Gastroenterology 139: 1844–1854.
7. Joossens M et al.. (2011) Dysbiosis of the faecal microbiota in patients with Crohn’s disease and their unaffected relatives. Gut 60: 631–637.
8. Prindiville T et al. (2004) Ribosomal DNA sequence analysis of mucosa-associated bacteria in Crohn’s disease. Inflamm Bowel Dis 10: 824-833.
9. Png CW et al. (2010) Mucolytic bacteria with increased prevalence in IBD mucosa augment in vitro utilization of mucin by other bacteria. Am J Gastroenterol 105: 2420–2428.
10. Rodrigues, RR. et al. (2021) Transkingdom interactions between Lactobacilli and hepatic mitochondria attenuate western diet-induced diabetes. Nat Commun 12, 101
11. Allin KH, et al. (2018) Aberrant intestinal microbiota in individuals with prediabetes. Diabetologia. 2018;61(4):810-820.
12. Chua, HH et al. (2021) Intestinal dysbiosis featuring abundance of ruminococcus gnavus associates with allergic diseases in infants.” Gastroenterology vol. 154,1 (2018): 154-167.
