Vad är ruminococcus torques?
Ruminococcus torques är en bakterie som finns naturligt i människans tarmflora. Den har förmågan att bryta ned mucin, en komponent i det skyddande slemlagret i tarmen. Även om detta inte nödvändigtvis innebär hälsoproblem för alla, kan högre nivåer av Ruminococcus torques vara problematiska för vissa individer.
Vetenskapliga bevis på problematiken
Flera studier har visat att Ruminococcus torques kan bryta ned tarmslemhinnans skyddande lager av slem (1-4). Detta kan leda till ökad känslighet och inflammation i tarmen, vilket i sin tur kan orsaka symtom som gaser, magsmärtor och kramper.
Studier på IBS och inflammatoriska tarmtillstånd
Högre nivåer av Ruminococcus torques har visat sig vara förknippade med irritabel tarm-syndrom (IBS) och inflammatoriska tillstånd som ulcerös kolit och Crohns sjukdom (5-9). Dessa tillstånd är ofta förknippade med kronisk inflammation och obehag i magen.
Fördelar med Att Reducera Nivåerna
En intressant studie visade att patienter som genomgick bariatrisk kirurgi (tarm-bypass mot fetma) hade sänkta nivåer av Ruminococcus torques, vilket också kopplades till förbättrad diabetes typ-2 (10). Detta antyder att en minskning av denna bakterie kan ha breda hälsofördelar.
Praktiska tips för att reducera Ruminococcus torques
Kostförändringar
Fiberrik kost: Fibrer främjar tillväxten av goda bakterier i tarmen som kan konkurrera ut Ruminococcus torques. Inkludera mer frukt, grönsaker och fullkornsprodukter i din diet.
Fermenterade livsmedel: Livsmedel som yoghurt, kefir och surkål innehåller probiotika som kan hjälpa till att balansera tarmfloran.
Undvik socker: Höga sockernivåer kan främja tillväxten av skadliga bakterier inklusive Ruminococcus torques.
Probiotika och Prebiotika
Probiotika är levande mikroorganismer som kan gynna din tarmhälsa. Prebiotika är icke-smältbara fibrer som fungerar som mat för probiotika.
Probiotikatillskott: Konsultera en läkare eller dietist innan du börjar med probiotikatillskott.
Prebiotikarika livsmedel: Lök, vitlök, bananer och sparris är bra källor till prebiotika.
Livsstilsförändringar
Regelbunden motion: Fysisk aktivitet har visat sig förbättra tarmhälsan genom att öka mångfalden av goda bakterier.
Stresshantering: Stress kan påverka tarmfloran negativt. Överväg tekniker som meditation eller yoga för att hantera stress.
Medicinska Behandlingar
I vissa fall kan medicinsk behandling vara nödvändig för att minska nivåerna av Ruminococcus torques. Antibiotika eller specifika probiotikatillskott kan ordineras av en läkare baserat på individuella behov.
Slutsats
Att reducera nivåerna av Ruminococcus torques kan ha flera hälsofördelar, särskilt för personer med IBS eller inflammatoriska tarmsjukdomar. Genom kostförändringar, probiotika/prebiotika och livsstilsförändringar kan du effektivt balansera din tarmflora och förbättra din maghälsa.
Vetenskapliga Referenser
Hoskins, L.C. et al. Mucin degradation in human colon ecosystems. Isolation and properties of fecal strains that degrade ABH blood group antigens and oligosaccharides from mucin glycoproteins. The Journal of Clinical Investigation. 1985;75(3):944-953.
Hoskins, L. C. et al. (1992) Mucin Glycoprotein Degradation by Mucin Oligosaccharide-degrading Strains of Human Faecal Bacteria. Characterisation of Saccharide Cleavage Products and their Potential Role in Nutritional Support of Larger Faecal Bacterial Populations, Microbial Ecology in Health and Disease, 5:4, 193-207
Png CW et al. (2010) Mucolytic bacteria with increased prevalence in IBD mucosa augment in vitro utilization of mucin by other bacteria. Am J Gastroenterol 105: 2420–2428.
Corfield, A. P., Wagner, S. A., Clamp, J. R., Kriaris, M. S., & Hoskins, L. C. (1992). Mucin degradation in the human colon: production of sialidase, sialate O-acetylesterase, N-acetylneuraminate lyase, arylesterase, and glycosulfatase activities by strains of fecal bacteria. Infection and immunity, 60(10), 3971-3978.
Rajilic-Stojanovic M et al. (2011) Global and deep molecular analysis of microbiota signatures in fecal samples from patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology. 2011 Nov;141(5):1792-801.
Delphine MS et al. (2011) Gastrointestinal Microbiome Signatures of Pediatric Patients With Irritable Bowel Syndrome. Gastroenterology. Vol 141, Issue 5, p. 1782-1791, 2011.
Lyra A et al. (2009) Diarrhoea-predominant irritable bowel syndrome distinguishable by 16S rRNA gene phylotype quantification. World J Gastroenterol. 2009;15(47):5936-5945.
Kwak MS et al., “Development of a Novel Metagenomic Biomarker for Prediction of upper gastrointestinal tract involvement in patients with Crohn's disease.” Frontiers in microbiology vol. 11 1162., 3 Jun., 2020.
Nishida A et al., Gut microbiota in the pathogenesis of inflammatory bowel disease., Clinical journal of gastroenterology vol., 11(1), (2018): 1-10.
Gurung M et al., Role of gut microbiota in type 2 diabetes pathophysiology., EBioMedicine., 2020;51:102590., doi:10.,1016/j.ebio.,2019.,11.,051
