Kalcitonin är ett hormon som huvudsakligen produceras av C-cellerna (parafollikulära celler) i sköldkörteln. Hormonet spelar en roll i kroppens kalcium- och fosfatomsättning genom att motverka benresorption och sänka kalciumnivåerna i blodet. Hos friska vuxna har kalcitonin en relativt begränsad fysiologisk betydelse men det är en viktig biomarkör vid diagnostik av vissa endokrina tumörer, särskilt medullär tyreoideacancer.
Kalcitonin är kliniskt värdefullt vid misstanke om medullär tyreoideacancer, men förhöjda koncentrationer kan även förekomma vid andra neuroendokrina tumörer såsom feokromocytom, endokrin pankreastumör och endokrin tarmtumör. Analysen används både för diagnos, övervakning efter behandling samt vid genetisk screening av familjer med ärftlig medullär cancer (MEN2-syndrom).
Vad kan ett förhöjt värde av kalcitonin bero på?
Ett förhöjt kalcitoninvärde är ofta ett tecken på patologiska tillstånd, särskilt tumörsjukdomar med ursprung i neuroendokrina celler. Här är några orsaker till förhöjda kalcitoninnivåer:
Medullär tyreoideacancer: Den viktigaste kliniska orsaken till högt kalcitonin. Förhöjda nivåer ses vid både sporadisk och hereditär form av denna cancer.
Feokromocytom: En hormonproducerande tumör i binjuremärgen som kan ge förhöjt kalcitonin vid samtidig förekomst av MEN2-syndrom.
Endokrina pankreastumörer: Vissa neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln kan orsaka stegring av kalcitonin.
Endokrina tarmtumörer: Tumörer i mag-tarmkanalen som producerar hormonella substanser, inklusive kalcitonin.
Njursvikt: Vid kronisk njursvikt kan kalcitoninnivåerna i blodet vara lätt förhöjda, vilket innebär att njurarna har en minskad förmåga att eliminera hormonet från blodomloppet. Dessutom kan vissa patienter med njursvikt utveckla sekundär hyperparatyreoidism och störd kalcium-fosfatbalans, vilket kan påverka kalcitoninproduktionen indirekt.
Symtom vid högt kalcitonin
Förhöjda kalcitoninnivåer i sig ger sällan direkta symtom, men kan indikera underliggande sjukdomar med egna karakteristiska tecken:
- Knöl i sköldkörteln (vid medullär tyreoideacancer)
- Svettningar, hjärtklappning, huvudvärk (vid feokromocytom)
- Diarré och buksmärtor (kan ses vid vissa endokrina tumörer)
- Nervositet, högt blodtryck (associerat med neuroendokrina syndrom)
Observera att symtomen beror på den underliggande tumörens typ och utbredning, inte på kalcitoninet i sig.
Vad kan ett lågt värde av kalcitonin innebära?
Låga koncentrationer av kalcitonin är normalt och saknar vanligtvis klinisk betydelse. Däremot är låga eller icke detekterbara nivåer efter kirurgisk behandling av medullär tyreoideacancer ett gott tecken på att sjukdomen är under kontroll eller i remission.
Efter tyreoidektomi: Efter borttagning av sköldkörteln försvinner kalcitoninkällan, vilket leder till mycket låga nivåer.
Ingen påvisbar sjukdom: Normala eller låga värden tyder oftast på frånvaro av neuroendokrina tumörer.
Kalcitoninets övriga effekter
Även om kalcitonin hos människor inte är avgörande för kalciumregleringen, verkar det genom att hämma osteoklasternas aktivitet i skelettet, vilket minskar benresorptionen. Det kan därför spela en viss roll i benmetabolism, särskilt under tillstånd med förhöjt kalcium. I medicinsk behandling används syntetiskt kalcitonin ibland för att behandla tillstånd som osteoporos, hyperkalcemi och Pagets sjukdom, även om dess användning har minskat på grund av bättre alternativ.
Referensintervall för S-KalcitoninMän: under 3,5 pmol/L
Kvinnor: under 1,5 pmol/L
Tolkning vid tumördiagnostik
Värden över 20 pmol/L är starkt misstänkta för medullär tyreoideacancer och bör utredas vidare. Vid lätt förhöjda nivåer mellan 5–10 ng/L kan uppföljning, stimuleringstest och ytterligare bilddiagnostik vara aktuellt för att utesluta tumör.