Melatonin

Vad är melatonin?

Melatonin är ett hormon som huvudsakligen bildas i tallkottkörteln (epifysen) i hjärnan. Det är starkt kopplat till kroppens dygnsrytm och hjälper till att reglera sömn-vakenhetscykeln, varpå melatonin ofta kallas för kroppens sömnhormon. Melatonin bildas från aminosyran tryptofan via serotonin och frisätts i blodet när ljuset minskar, främst på kvällen och natten

Produktionen av melatonin styrs av den biologiska klockan i hjärnan, den så kallade suprachiasmatiska kärnan (SCN), som påverkas av både ljus och mörker. När det blir mörkt ökar produktionen av melatonin och signalerar till kroppen att det är dags att vila. Under dagsljus minskar nivåerna av melatonin kraftigt.

Vad kan ett förhöjt värde av melatonin bero på?

Förhöjda melatoninnivåer är oftast kopplade till normala fysiologiska tillstånd och varierar beroende på tid på dygnet. Här är några exempel på faktorer som kan påverka melatoninnivåerna:

Mörker: Naturlig exponering för mörker stimulerar tallkottkörteln att producera mer melatonin. Detta är en normal och önskvärd reaktion för att främja sömn.

Tillägg av melatonintillskott: Exogent melatonin, som används för att behandla sömnstörningar, kan tillfälligt öka melatoninnivåerna i blodet.

Leversjukdom: Vid vissa leverproblem kan nedbrytningen av melatonin minska, vilket leder till högre halter i blodet.

Rökning: Studier har visat att rökare kan ha förhöjda nivåer av melatonin jämfört med icke-rökare.

Det är viktigt att notera att höga melatoninnivåer på natten är en del av kroppens normala rytm.

Symtom vid högt melatonin

• ökad sömnighet
• sänkt kroppstemperatur
• lågt blodtryck
• humörsvängningar
• trötthet under dagen (vid för hög dos av tillskott)

Förhöjda melatoninnivåer som beror på naturlig dygnsvariation är oftast inte kopplade till negativa symtom. Vid överdosering av tillskott kan dock trötthet och sänkt uppmärksamhet förekomma.

Vad kan ett lågt värde av melatonin innebära?

Låga nivåer av melatonin kan påverka sömnkvaliteten och dygnsrytmen. Det kan bero på flera faktorer, bland annat:

Ljusexponering på kvällen: Ljus, särskilt blått ljus från skärmar, hämmar produktionen av melatonin och kan leda till sömnsvårigheter.

Åldrande: Melatoninproduktionen minskar naturligt med åldern, vilket kan bidra till sömnstörningar hos äldre.

Skiftarbete och jetlag: Oregelbundna sömnmönster och tidsomställningar kan störa kroppens melatoninproduktion.

Neurologiska sjukdomar: Tillstånd som Alzheimers och Parkinsons sjukdom kan påverka melatoninproduktionen negativt.

Stress och livsstilsfaktorer: Kronisk stress och dåliga sömnvanor kan minska melatoninnivåerna.

Symtom vid brist på melatonin

• sömnstörningar
• svårighet att somna
• försämrad sömnkvalitet
• trötthet på dagen
• försämrad koncentration
• nedstämdhet
• förkortad sömntid

Melatoninets övriga effekter

Melatonin har fler funktioner än att bara reglera sömn. Det verkar som en kraftfull antioxidant och skyddar kroppens celler mot oxidativ stress. Det har också visat sig ha immunmodulerande effekter och kan påverka kvinnliga könshormoner, särskilt vid reglering av menstruationscykeln.

Forskning tyder även på att melatonin kan ha en skyddande roll vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, genom att minska inflammation och oxidativ skada i nervsystemet.

Natt: 50 – 200 pg/mL

Dag: <10 pg/mL

Dygnsvariation

Melatonin följer en tydlig dygnsrytm. Låga nivåer under dagen och höga nivåer på natten är normalt. Vid störd produktion, t.ex. genom ljusexponering på kvällen, kan sömn och hälsa påverkas negativt.