Vad har fibrinogen för funktion?
Fibrinogen (P-Fibrinogen) är ett glykoprotein som syntetiseras i levern och är en avgörande komponent i blodets koagulationssystem. Det fungerar som ett förstadium till fibrin och aktiveras vid skada på blodkärl, där det omvandlas till olösliga fibrintrådar som bildar en stabil blodpropp och förhindrar blödning. Utöver sin roll i hemostasen är fibrinogen en akutfasreaktant, vilket innebär att dess nivåer kan öka vid inflammation och andra sjukdomstillstånd. Obalanser i fibrinogennivåer kan påverka både koagulationsförmågan och den systemiska inflammationsresponsen.
Vad är fibrinogen?
Fibrinogen består av tre polypeptidkedjor – alfa (α), beta (β) och gamma (γ) – som bildar en komplex struktur med två identiska enheter sammanbundna av disulfidbryggor. Dessa kedjor möjliggör fibrinogens roll i koagulation, där enzymet trombin klyver fibrinogen till fibrinmonomerer som sedan polymeriseras till ett fibrinnätverk. Denna process stabiliseras ytterligare genom faktor XIII, vilket leder till bildandet av en stark och hållbar blodpropp.
Utöver sin roll i hemostasen är fibrinogen en akutfasreaktant, vilket innebär att dess nivåer kan öka vid inflammation, infektion och andra sjukdomstillstånd. Obalanser i fibrinogennivåer kan påverka både koagulationsförmågan och den systemiska inflammationsresponsen. Förhöjda nivåer är kopplade till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, blodproppar och kronisk inflammation, medan låga nivåer kan tyda på leversvikt, koagulationsstörningar eller disseminerad intravasal koagulation (DIC).
Varför analyseras P-Fibrinogen?
Blodprovet P-Fibrinogen används för att bedöma blodets koagulationsförmåga och identifiera underliggande sjukdomar som påverkar fibrinogenproduktionen. Eftersom fibrinogen är en central del av koagulationssystemet och samtidigt en akutfasreaktant, kan förhöjda eller sänkta nivåer ge viktig information om både koagulationsrubbningar och inflammatoriska processer.
- Misstanke om blodproppar (trombos) eller andra koagulationsrubbningar.
- Utredning av inflammatoriska tillstånd, eftersom fibrinogen ökar vid systemisk inflammation.
- Bedömning av hjärt-kärlsjukdom, där förhöjda fibrinogennivåer är kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.
- Diagnostik av leversjukdom, eftersom fibrinogenproduktionen kan minska vid allvarlig leversvikt.
Tolkning av provsvar P-Fibrinogen
- Högt fibrinogen Kan tyda på inflammation, infektion, hjärt-kärlsjukdom, cancer eller kroniska sjukdomar. Kan också vara förhöjt vid graviditet och rökning.
- Lågt fibrinogen Kan indikera leversjukdom, DIC (disseminerad intravasal koagulation), genetiska fibrinogenbristtillstånd eller svår malnutrition.
Begränsningar och kompletterande analyser
Fibrinogen är en ospecifik biomarkör och bör alltid tolkas i samband med andra blodprover, såsom CRP, D-dimer och fullständig koagulationsutredning. Vid misstanke om koagulationsrubbningar kan ytterligare tester som APTT och PK(INR) vara relevanta.