Transferrinmättnad – en indikator på kroppens järnstatus
Vad är transferrinmättnad?
Transferrinmättnad, även kallad järnmättnad, är ett blodprov som mäter hur stor andel av transportproteinet transferrin som är mättat med järn vid provtagningstillfället. Eftersom transferrin är det primära transportproteinet för järn i blodet, ger transferrinmättnaden viktig information om kroppens järnstatus.
Varför mäter man transferrinmättnad?
Analysen används för att:
- Utreda järnbrist och järnbristanemi.
- Bedöma järnöverskott, exempelvis vid hemokromatos.
- Identifiera funktionell järnbrist vid inflammation och kroniska sjukdomar.
- Övervaka leversjukdomar och njursjukdomar som påverkar järnmetabolismen.
Hur beräknas transferrinmättnad?
Transferrinmättnad beräknas med följande formel:
Transferrinmättnad (%) = (Serumjärn (μmol/L) / TIBC (μmol/L)) × 100
Normalt är cirka 25–35 % av transferrinet mättat med järn.
Låg transferrinmättnad – tecken på järnbrist
En transferrinmättnad under 15 % är typisk vid järnbrist och kan bero på:
- Blodförlust (rikliga menstruationer, blödningar i mag-tarmkanalen).
- Ökat järnbehov (graviditet, snabb tillväxt).
- Otillräckligt järnintag (vegansk eller järnfattig kost).
- Nedsatt järnupptag (celiaki, gastrisk bypass).
Funktionell järnbrist
Vid inflammation och kroniska sjukdomar kan transferrinmättnaden vara låg trots normala järndepåer. Detta beror på att hepcidin, ett leverhormon, blockerar frisättningen av järn från depåerna.
Hög transferrinmättnad – tecken på järnöverskott
En transferrinmättnad över 50% kan indikera järnöverskott och ses vid:
- Hemokromatos (genetisk sjukdom med ökad järnabsorption).
- Överdrivet järnintag (tillskott utan medicinsk indikation).
- Hemolytisk anemi (ökad nedbrytning av röda blodkroppar).
- Leversjukdom (alkoholrelaterad leversjukdom, hepatit).
Referensvärden för transferrinmättnad
| Population | Referensintervall (%) |
|---|---|
| Män ≥18 år | 15–60 |
| Kvinnor 18–50 år | 10–50 |
| Kvinnor >50 år | 15–50 |
Tolkning av transferrinmättnad
| Transferrinmättnad (%) | Tolkning |
|---|---|
| <10 % | Svår järnbrist |
| 10–15 % | Mild–måttlig järnbrist |
| 15–35 % | Normal järnstatus |
| 35–50 % | Möjligt ökat järnintag |
| >50 % | Järnöverskott, misstanke om hemokromatos |
| >70 % | Stark misstanke om hemokromatos |
Faktorer som kan påverka transferrinmättnaden
- Dygnsvariation – järnnivåer är högst på morgonen; prov bör tas före kl. 10.
- Kost och tillskott – järnrik mat eller tillskott före provtagning kan höja värdet.
- Inflammation – kan ge falskt låga värden trots normala järndepåer.
- Leversjukdomar – kan påverka transferrinproduktionen och ge både höga och låga värden.
- Graviditet och hormoner – östrogenbehandling och graviditet kan sänka transferrinmättnaden.
Transferrinmättnad analyseras vanligtvis i plasma (P-transferrinmättnad) eller serum (S-transferrinmättnad), där val av provtyp beror på laboratoriets analysmetod.
Sammanfattning
Transferrinmättnad är en viktig markör för att bedöma kroppens järnstatus. En låg transferrinmättnad tyder på järnbrist eller inflammation, medan en hög transferrinmättnad kan indikera järnöverskott, särskilt vid hemokromatos. För en korrekt utvärdering bör analysen alltid tolkas tillsammans med andra järnparametrar som ferritin, serumjärn, TIBC och CRP.