Haptoglobin (Hp) är ett glykoprotein som syntetiseras i levern och fungerar som en del av kroppens försvarssystem mot hemolys och oxidativ stress. Haptoglobin tillhör gruppen akutfasproteiner och har en central roll i hanteringen av fritt hemoglobin som frisätts vid erytrocytlysering. Haptoglobin cirkulerar i plasma och binder med hög affinitet till fritt hemoglobin, vilket förhindrar hemmedierad vävnadsskada och bidrar till eliminering av hemoglobin genom levern.
Funktion och biologisk roll
Haptoglobin har flera fysiologiska funktioner i kroppen, främst kopplade till hemoglobinmetabolism och immunreglering.
- Hemoglobinbindning: Haptoglobin binder fritt hemoglobin som frigörs vid hemolys och bildar ett stabilt Hp-Hb-komplex. Detta förhindrar att fritt hemoglobin filtreras via njurarna och orsakar oxidativ skada i proximala tubuli.
- Transport och eliminering: Hp-Hb-komplexet elimineras effektivt genom receptormedierad endocytos via CD163 på makrofager och Kupfferceller i levern, där det bryts ned och återvinns.
- Skydd mot oxidativ stress: Genom att binda hemoglobin minskar haptoglobin den fria järnmedierade oxidationen av lipider och proteiner, vilket skyddar vävnader från skador.
- Akutfasreaktion: Som ett akutfasprotein ökar haptoglobinsyntesen vid systemisk inflammation, vilket bidrar till att begränsa inflammatoriska processer och motverka vävnadsskador.
Klinisk betydelse och diagnostisk användning
S-Haptoglobin analyseras vid misstanke om hemolytisk anemi, inflammatoriska tillstånd och leversjukdomar. Förändringar i haptoglobinnivåerna kan ge värdefull information vid flera kliniska tillstånd.
Lågt S-Haptoglobin
Lägre koncentrationer av haptoglobin beror oftast på ökad nedbrytning av röda blodkroppar (hemolys), vilket leder till att haptoglobin förbrukas. Det kan även indikera nedsatt leverfunktion, då levern är ansvarig för produktionen av haptoglobin. Vanliga orsaker till lågt haptoglobin inkluderar.
- Hemolytisk anemi: Nedbrytning av röda blodkroppar ökar förbrukningen av haptoglobin, vilket resulterar i låga nivåer.
- Leversjukdom: Vid levercirros och hepatit kan leverns produktion av haptoglobin minska, vilket ger låga värden.
- Genetiska faktorer: Vissa individer har naturligt låga eller icke-detekterbara nivåer av haptoglobin utan underliggande sjukdom.
Förhöjt S-Haptoglobin
Höga nivåer av haptoglobin ses vid inflammation och infektion, eftersom det är ett akutfasprotein som ökar vid kroppens immunsvar. Förhöjda värden kan tyda på följande.
- Akuta inflammatoriska tillstånd: Infektioner, trauma eller kirurgiska ingrepp kan stimulera en ökad produktion av haptoglobin.
- Kroniska inflammatoriska sjukdomar: Tillstånd som reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och andra autoimmuna sjukdomar kan orsaka förhöjda nivåer.
- Leverpåverkan: Gallstas och vissa leversjukdomar kan öka haptoglobinnivåerna som en del av kroppens inflammatoriska respons.
Vid avvikande haptoglobinnivåer bör provsvaren tolkas tillsammans med andra blodmarkörer och kliniska symtom för att avgöra den bakomliggande orsaken.
Haptoglobin och relaterade blodmarkörer
Vid misstanke om hemolys analyseras haptoglobin ofta tillsammans med andra blodmarkörer för en mer komplett bild av blodcellsnedbrytning.
- Laktatdehydrogenas: Förhöjt vid hemolys och vävnadsskada.
- Retikulocyter: Ökade vid hemolys som kompensation för förlorade röda blodkroppar.
- Indirekt Bilirubin: Förhöjt vid ökad nedbrytning av röda blodkroppar.