Sänkningsreaktionen (SR), även kallad sänkan eller erytrocytsedimentationshastighet (ESR), är ett vanligt blodprov som används för att upptäcka inflammation i kroppen. Det ger en indikation på hur snabbt de röda blodkropparna sjunker i ett provrör, vilket kan avslöja tecken på infektion, autoimmuna sjukdomar och andra inflammatoriska tillstånd.
En höjd SR-nivå är ett ospecifikt fynd och kan vara resultatet av en rad olika sjukdomar, liksom andra tillstånd. Internationellt sett anses SR ha begränsad klinisk nytta med undantag för dess användning för att vägleda behandlingen av tillstånd såsom temporalisarterit, polymyalgia reumatica och reumatoid artrit. I Sverige har SR traditionellt använts som en markör för sjukdom och metoden behåller fortfarande sin plats inom rutinmässig sjukvård.
Hur fungerar ett SR-test?
Vid inflammation frigör kroppen proteiner som fibrinogen och immunglobuliner. Dessa gör att röda blodkroppar klumpar ihop sig (så kallad myntrullebildning) och sjunker snabbare. Detta ger ett förhöjt SR-värde.
- Låg SR: Normala blodvärden utan pågående inflammation.
- Hög SR: Kan tyda på infektion, autoimmun sjukdom eller annan inflammation.
- Mycket hög SR: Ses ibland vid blodcancer eller svåra infektioner.
När används SR-prov?
Ett SR-prov används när läkaren misstänker:
- Reumatiska sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit, polymyalgia reumatika).
- Infektioner (akuta eller kroniska, som lunginflammation eller tuberkulos).
- Autoimmuna sjukdomar (SLE, Sjögrens syndrom).
- Cancersjukdomar (särskilt blodcancer som lymfom och myelom).
- Bindvävssjukdomar och kollagenoser.
Användningsområde: SR används både för diagnos och uppföljning av inflammatoriska sjukdomar.
Det är viktigt att notera att även om SR i sig självt inte ger en specifik diagnos, kan dess förändringar över tid vara en användbar indikator på en persons hälsotillstånd. Det är därför sänkan fortfarande används som ett verktyg för att övervaka patienters hälsa och utvärdera deras medicinska status.