Orsaker till kolik:
Det finns inte en enskild orsak till kolik, utan det tros vara ett resultat av flera faktorer som kan samverka. Här är några möjliga orsaker och faktorer som kan bidra till kolik hos spädbarn:
Magproblem: Det finns teorier om att kolik kan bero på gasbildning eller magbesvär hos spädbarn. En omogen matsmältningsprocess kan leda till obehag i magen.
Överstimulering: Spädbarn är känsliga för stimuli från omgivningen. Överstimulering kan övervälda deras nervsystem och orsaka otröstlighet.
Känslig tarm: Vissa spädbarn kan ha känsliga tarmar som är känsliga för vissa ämnen i moderns bröstmjölk eller spädbarnsformel.
Hormonella förändringar: Hormonella förändringar hos både mamman och barnet under graviditet och efter förlossningen kan påverka barnets välbefinnande.
Laktosintolerans eller känslighet: Vissa spädbarn kan ha svårt att bryta ner laktos, mjölksocker, vilket kan orsaka obehag.
Allergier eller intoleranser: En del spädbarn kan ha allergier eller intoleranser mot vissa livsmedel eller ämnen som modern konsumerar och som passerar till barnet genom bröstmjölken.
Sväljningsproblem: Vissa spädbarn kan ha svårt att svälja luft under amning eller flaskmatning, vilket kan leda till gas och obehag.
Psykologiska faktorer: Kolik kan också påverkas av psykologiska faktorer som ångest eller stress hos föräldrarna, eftersom spädbarn kan reagera på sina föräldrars känslomässiga tillstånd.
Det är viktigt att notera att orsakerna till kolik inte är helt förstådda, och det finns ingen enkel lösning. Föräldrar som misstänker att deras barn har kolik bör konsultera en barnläkare eller barnmorska för att utesluta eventuella medicinska problem och få råd om hur man kan hantera och lindra barnets otröstlighet.
Symtom kolik:
Kolik hos spädbarn karakteriseras av specifika symtom och beteenden. För att diagnostisera kolik måste barnet uppvisa följande symtom:
Intensivt gråt: Spädbarnet gråter otröstligt och intensivt under längre perioder, vanligtvis minst tre timmar per dag, minst tre dagar i veckan, i minst tre veckor i rad.
Oregelbundenhet: Gråten följer vanligtvis inget mönster och kan inträffa när som helst på dagen eller natten.
Oförutsägbarhet: Det är svårt att förutsäga när gråten kommer att börja eller sluta, och det kan inte kopplas till specifika behov som hunger, blöjbyten eller trötthet.
Krampartade rörelser: Under gråtperioder kan spädbarnet visa tecken på obehag, som att dra upp knäna mot magen eller sträcka ut benen.
Svårt att lugna: Trots att föräldrarna försöker trösta och lugna spädbarnet, är det svårt att få barnet att sluta gråta under kolikperioderna.
Förtäring: Kolik påverkar inte spädbarnets förmåga att äta eller gå upp i vikt som förväntat.
Det är viktigt att notera att kolik är en diagnos som baseras på observation av symtomen och uteslutning av andra möjliga medicinska orsaker till otröstlighet.
Tips på vad du själv kan göra:
Att hjälpa och lugna ett spädbarn med kolik kan vara utmanande men det finns flera åtgärder du kan prova för att lindra barnets otröstlighet. Här är några tips:
Amma eller mata: Erbjud bröstet eller flaskan om det är tid för matning. Kolik kan ibland vara relaterad till hunger eller obehag i magen.
Byt blöja: Kontrollera om blöjan är våt eller skitig. En smutsig blöja kan orsaka obehag.
Bära och gunga: Håll barnet nära dig och vagga det i dina armar eller i en vagga. Många spädbarn trivs med att bli gungade.
Lugnande rörelser: Prova att försiktigt gunga barnet fram och tillbaka i en vagga eller i dina armar. Du kan också använda en barnvagn eller en babysitter som vibrerar.
Lugnande ljud: En mjuk brusmaskin, en snurrande tvättmaskin eller en ljudspår med lugnande ljud som hjärtklappning eller regnljud kan ibland hjälpa.
Mage-mot-mage-läge: Lägg barnet på din mage med dess mage mot din mage. Detta kan ibland lindra obehaget i magen.
Massage: Försiktigt massera barnets mage med cirkulära rörelser med hjälp av en varm handduk eller babyolja.