PMS – Premenstruellt syndrom

Vad är PMS?

PMS är en samling fysiska och psykiska symtom som uppstår i lutealfasen av menstruationscykeln – det vill säga efter ägglossningen och fram till dess att mensen börjar. När mensen har kommit brukar symtomen börja avta.

PMS är mycket vanligt – omkring 75 % av alla menstruerande kvinnor upplever någon form av premenstruella besvär, medan upp till 30 % har måttliga till påtagliga fysiska och/eller psykiska symtom som påverkar deras vardag. En mindre andel, cirka 3–5 %, lider av en allvarligare form som kallas PMDS (premenstruell dysforisk störning), som kännetecknas av svåra humörförändringar, irritabilitet och depression i dagarna före mens. I Sverige uppskattas det att ungefär 10% av svenska kvinnor i fertil ålder önskar någon slags behandling för sina besvär.

Vanliga symtom vid PMS

För vissa innebär PMS en lindrig obehagskänsla, medan andra drabbas så hårt att det påverkar deras vardag och livskvalitet. PMS kan ge en kombination av kroppsliga och psykiska symtom. Symtomen uppträder vanligtvis omkring 1–2 veckor innan menstruation och försvinner när blödningen sätter igång.

• Svullnad och ömhet i brösten
• Huvudvärk eller migrän
• Led- och muskelvärk
• Svullen mage eller förstoppning
• Ökad aptit eller sug efter vissa livsmedel
• Trötthet eller sömnsvårigheter
• Hudproblem, som finnar
• Ökad känslighet för ljud eller ljus

• Nedstämdhet eller depression
• Ångest och oro
• Lättretlighet eller ilska
• Humörsvängningar
• Koncentrationssvårigheter
• Minskad sexlust
• Känslor av att tappa kontrollen

Orsaker till PMS

Den exakta orsaken till PMS, premenstruellt syndrom, är inte helt klarlagd, men forskare tror att det handlar om en kombination av hormonella, neurokemiska och individuella faktorer.

Efter ägglossningen stiger nivåerna av progesteron och östrogen sjunker. Denna hormonella obalans kan påverka hjärnans signalsubstanser – främst serotonin, som reglerar humör och känslor.

Vissa kvinnor är mer känsliga för de hormonförändringar som sker naturligt under menscykeln, vilket gör att de reagerar starkare på normala nivåer av könshormoner som östrogen och progesteron. Denna ökade känslighet tros påverka hjärnans signalsubstanser, särskilt serotonin, vilket kan bidra till både fysiska och psykiska symtom.

• Genetisk benägenhet
• Näringsbrister (t.ex. magnesium, kalcium eller B6)
• Stress
• Underliggande psykiska tillstånd (t.ex. ångest eller depression)

Vad kan man göra för att lindra PMS?

Det finns flera sätt att lindra PMS-besvär, beroende på typ av symtomen och svårighetsgrad. För många räcker det med att göra vissa livsstilsförändringar, medan andra kan behöva medicinsk behandling.

• Regelbunden motion har visat sig ha en positiv inverkan på både humör och fysiska besvär, liksom en balanserad kost med mycket grönsaker, fullkorn och fettsyror som omega-3. Att minska intaget av socker, koffein och alkohol kan också vara till hjälp, då dessa ämnen i vissa fall förvärrar humörsvängningar och oro.
• Stresshantering genom till exempel mindfulness, meditation, yoga eller avslappningstekniker kan också hjälpa till att lindra, särskilt om PMS-besvären är kopplade till psykisk påfrestning.
• För den som vill prova kosttillskott finns det visst stöd för att magnesium, kalcium och vitamin B6 kan lindra PMS-symtom, särskilt trötthet, nedstämdhet och irritabilitet.
• Vid mer uttalade besvär kan medicinsk behandling vara aktuellt. Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa till att jämna ut hormonvariationerna och därmed minska symtomen.
• För kvinnor med svårare PMS eller diagnosen PMDS kan SSRI-preparat – alltså läkemedel som påverkar serotoninsystemet – ha god effekt, särskilt mot humörsvängningar och depression.
• Även receptfria läkemedel som ibuprofen, paracetamol eller naproxen kan lindra smärta och huvudvärk som ofta följer med PMS.

Om symtomen är mycket svåra eller påverkar livskvaliteten bör man söka professionell hjälp. En läkare eller gynekolog kan göra en individuell bedömning och hjälpa till med att hitta rätt behandling, inklusive eventuell diagnostik för PMDS.