Vad är förmaksflimmer?
Förmaksflimmer är en typ av hjärtarytmi där hjärtats förmakar slår oregelbundet och ofta mycket snabbt. Detta kan leda till ineffektiv blodpumpning, vilket ökar risken för blodproppar, stroke, hjärtsvikt och andra hjärtkomplikationer.
Det finns olika typer av förmaksflimmer, inklusive paroxysmalt förmaksflimmer, som innebär att episoderna kommer och går spontant, persisterande förmaksflimmer, som kräver åtgärd som elkonvertering eller läkemedel för att återgå till sinusrytm, och permanent förmaksflimmer, där sinusrytm inte kan återställas trots behandling och beslut kan tas att inte försöka återställa sinusrytmen.
Hur känns förmaksflimmer?
Symtomen på förmaksflimmer kan variera kraftigt mellan individer. Det är olika från person till person om man känner av tillståndet, en del människor kanske inte upplever några symtom alls, medan andra kan känna av följande:
- Hjärtklappning: En känsla av att hjärtat slår snabbt, hårt eller oregelbundet.
- Trötthet: Onormal trötthet och svaghet är vanliga tecken.
- Andfåddhet: Svårigheter att andas, särskilt vid fysisk ansträngning.
- Bröstsmärtor: Smärta eller obehag i bröstet.
- Yrsel eller svimning: Känsla av yrsel eller att man håller på att svimma.
- Hosta: Förmaksflimmer kan också associeras med hosta, särskilt vid ansträngning eller liggande position.
Varför får man förmaksflimmer?
Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av förmaksflimmer:
- Högt blodtryck: En av de vanligaste orsakerna är högt blodtryck.
- Hjärtsjukdom: Inklusive klaffsjukdomar, hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.
- Sköldkörtelproblem: Både överaktiv sköldkörtel och underaktiv sköldkörtel kan påverka hjärtrytmen.
- Kroniska sjukdomar: Såsom diabetes och lungsjukdomar.
- Livsstilsfaktorer: Alkohol, koffein, rökning och stress kan också spela en roll.
- Genetik: Familjehistoria kan öka risken för att utveckla förmaksflimmer.
Hur vet man om man har förmaksflimmer?
För att diagnostisera förmaksflimmer kan läkaren använda flera metoder, där Elektrokardiogram (EKG) under pågående förmaksflimmer är den mest avgörande:
- Elektrokardiogram (EKG): Den vanligaste och mest tillförlitliga metoden för att upptäcka förmaksflimmer. EKG registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan omedelbart visa oregelbunden hjärtrytm om det tas under en pågående attack av förmaksflimmer.
- Holter-monitor: En bärbar EKG-enhet som registrerar hjärtrytmen under 24-48 timmar eller längre. Detta kan vara nödvändigt om förmaksflimret är sporadiskt och inte pågår konstant. Denna metod är särskilt användbar för att fånga episoder av förmaksflimmer som inte alltid är närvarande.
- Event Recorder: En annan typ av bärbar enhet som kan användas under en längre period för att fånga oregelbundna episoder. Patienten aktiverar enheten när symtom uppstår.
- Ultraljud av hjärtat (Ekokardiografi): Används inte för att diagnostisera förmaksflimmer direkt men kan hjälpa till att identifiera strukturella problem i hjärtat som kan orsaka eller bidra till förmaksflimmer.
- Blodprov: Används för att utesluta andra orsaker som kan påverka hjärtrytmen, blodprover kan då tas för att kontrollera blodstatus, elektrolyter, sköldkörteln och njurfunktion vid nydebuterat förmaksflimmer.
Det är viktigt att notera att ett EKG måste tas under en pågående episod av förmaksflimmer för att diagnosen ska kunna ställas med säkerhet. Vid sporadiska eller paroxysmala episoder kan därför långtidsregistrering med Holter-monitor eller Event Recorder vara nödvändigt för att fånga flimmeraktiviteten.
Är förmaksflimmer ofarligt?
Förmaksflimmer är sällan livshotande i sig, men det kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Den största risken är utvecklingen av blodproppar som kan orsaka stroke. Därför är det viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever symtom som kan tyda på förmaksflimmer.
Behandling och hantering
Behandlingen av förmaksflimmer beror på symtomens allvarlighetsgrad och underliggande orsaker. Olika behandlingar vid förmaksflimmer inkluderar:
- Mediciner: För att kontrollera hjärtfrekvensen eller förhindra blodproppar.
- Elektrisk kardioversion: En procedur där en elektrisk chock ges för att återställa normal hjärtrytm.
- Ablation: Ett ingrepp där små områden av hjärtvävnad som orsakar oregelbunden rytm förstörs.
- Livsstilsförändringar: Inklusive kostförbättringar, sluta röka, minskad alkoholkonsumtion och stresshantering.
Att förstå symtomen och orsakerna till förmaksflimmer är avgörande för att kunna hantera tillståndet effektivt. Om du misstänker att du har förmaksflimmer, är det viktigt att konsultera en läkare för korrekt diagnos och behandling.
