Gallsten, även kallat kolelitiasis, är ett tillstånd där fasta partiklar bildas i gallblåsan eller gallgångarna. Dessa stenar består oftast av kolesterol, bilirubin och kalcium, och kan orsaka smärta och andra besvär om de blockerar gallflödet. Gallstas, som innebär en försämrad passage av galla, kan uppstå som en följd av gallsten eller andra sjukdomar i gallvägarna.
Symtom vid gallsten
Gallsten är ett vanligt tillstånd och förekommer hos cirka 10% av den vuxna befolkningen i västvärlden. Många personer med gallsten har inga symtom, men om stenarna orsakar blockering kan följande besvär uppstå:
- Gallstensanfall: Plötslig och intensiv smärta i övre högra delen av buken eller mitt i övre delen av magen. Smärtan kan stråla ut mot ryggen eller höger axel.
- Illamående och kräkningar: Särskilt i samband med fet mat, som stimulerar gallblåsan att tömmas.
- Gulsot: Om gallflödet blockeras helt kan huden och ögonvitorna få en gulaktig färg.
- Feber och frossa: Kan tyda på en gallblåseinflammation (kolecystit) eller infektion i gallgångarna (kolangit).
Diagnos av gallsten
Diagnosen gallsten ställs vanligtvis genom bilddiagnostik och blodprover. Ultraljud är den vanligaste metoden för att upptäcka gallstenar i gallblåsan, medan magnetisk resonanstomografi (MRCP) kan användas vid misstanke om stenar i gallgångarna. Blodprover kan visa förhöjda nivåer av leverenzymer, bilirubin och vita blodkroppar vid inflammation eller blockering, vilket kan ge ytterligare vägledning i diagnostiken.
- Ultraljud: Förstahandsmetod för att identifiera gallsten i gallblåsan.
- Magnetisk resonanstomografi (MRCP): Används vid misstanke om stenar i gallgångarna.
- Blodprover: Kan visa förhöjda nivåer av leverenzymer, bilirubin och vita blodkroppar vid inflammation eller blockering.
Vad kan orsaka gallsten
Gallsten bildas när det sker en obalans i gallans sammansättning, vilket leder till att ämnen som kolesterol, bilirubin och kalcium kan kristalliseras och bilda stenar. Denna obalans kan bero på flera faktorer, såsom förändrad gallsekretion, minskad tömningsförmåga i gallblåsan eller en ökad koncentration av ämnen som främjar stenbildning. Några vanliga orsaker och riskfaktorer inkluderar:
- Överskott av kolesterol i gallan: Gallan kan inte lösa upp all kolesterol, vilket leder till att kristaller bildas.
- Förhöjda bilirubinnivåer: Tillstånd som levercirros och hemolytiska sjukdomar kan leda till ökad stenbildning.
- Nedsatt tömning av gallblåsan: Gallblåsan måste regelbundet tömmas för att undvika att partiklar ansamlas och bildar stenar.
Faktorer som ökar risken för gallsten
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla gallsten, antingen genom att påverka gallans sammansättning eller gallblåsans förmåga att tömmas effektivt. Vissa riskfaktorer är genetiska eller hormonella, medan andra är kopplade till livsstil och hälsotillstånd. Nedan listas några av de vanligaste faktorerna.
- Kön och ålder: Kvinnor och personer över 40 år löper högre risk.
- Övervikt och snabb viktnedgång: Kan påverka gallans sammansättning och gallblåsans funktion.
- Graviditet: Ökad mängd östrogen kan bidra till stenbildning.
- Diabetes: Förknippas med högre risk för gallsten.
Är gallsten farligt?
Gallsten i sig är oftast ofarligt och många människor har gallsten utan att uppleva några symtom. Det är först när stenarna blockerar gallgångarna eller orsakar inflammation som det kan leda till komplikationer. Dessa kan vara smärtsamma och i vissa fall allvarliga, vilket kan kräva medicinsk behandling eller kirurgi. Nedan följer några av de vanligaste komplikationerna.
- Akut kolecystit: Inflammation i gallblåsan, vilket kan kräva akut behandling.
- Kolangit: Infektion i gallgångarna, ett allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling med antibiotika.
- Pankreatit: Gallsten kan blockera bukspottkörtelns utförsgång, vilket kan leda till inflammation i bukspottkörteln.
Behandling och förebyggande åtgärder
Behandlingen beror på om patienten har symtom:
- Asymtomatisk gallsten: Kräver ingen behandling.
- Smärtsamma anfall: Smärtstillande läkemedel och undvikande av fet mat kan lindra symtomen.
- Kirurgi (kolecystektomi): Om gallstensanfall är återkommande rekommenderas ofta borttagning av gallblåsan.
För att minska risken för gallsten kan följande livsstilsförändringar vara hjälpsamma:
- Ät en balanserad kost: Undvik fet och kolesterolrik mat.
- Upprätthåll en hälsosam vikt: Undvik snabb viktnedgång, vilket kan öka risken för gallsten.
- Regelbunden fysisk aktivitet: Kan bidra till att gallan cirkulerar bättre och minskar risken för stenbildning.