Vad är magsår?
Magsår, eller peptiskt ulcus, är sår i slemhinnan i magsäcken (ventrikeln) eller i den övre delen av tunntarmen (tolvfingertarmen/duodenum). Magsår uppstår när den skyddande slemhinnan bryts ner och magsaften, som innehåller saltsyra och matsmältningsenzymer, skadar vävnaden. De flesta magsår är kopplade till infektion med bakterien Helicobacter pylori eller till långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).
Symptom på magsår
De vanligaste symptomen vid magsår är:
- Smärta i övre delen av magen: Ofta brännande eller svidande och kommer i samband med måltider eller på tom mage.
- Illamående: Särskilt efter att man ätit.
- Uppkördhet och gaser: Känsla av svullen mage.
- Sur uppstötning eller halsbränna: Särskilt om såret sitter i magsäcken.
- Mättnadskänsla: Trots små mängder mat.
I svårare fall kan magsår orsaka blödning, vilket kan visa sig som svart avföring eller blodiga kräkningar, och kräver då akut vård.
Orsaker till magsår
Magsår orsakas i de flesta fall av en kombination av faktorer som försvagar magsäckens skyddande slemhinna:
- Helicobacter pylori: En bakterie som infekterar magslemhinnan och orsakar inflammation.
- NSAID-läkemedel: Läkemedel som ibuprofen, diklofenak och naproxen kan irritera slemhinnan och öka risken för sår.
- Rökning: Försvagar magsäckens skydd och försämrar sårläkning.
- Alkohol: Kan irritera och skada magslemhinnan.
- Stress och kost: Påverkar inte direkt magsårens uppkomst, men kan förvärra symtomen.
Vad händer i kroppen?
När slemhinnan skadas bildas ett öppet sår som utsätts för syra och matsmältningsenzymer. Detta kan leda till inflammation, smärta och i värsta fall blödning. Om såret går djupt nog kan det perforera magsäckens vägg, vilket är ett livshotande tillstånd. Upprepade sår kan även orsaka ärrbildning och förträngningar som hindrar maten från att passera.
Vem drabbas av magsår?
Magsår kan drabba personer i alla åldrar, men är vanligast hos vuxna mellan 30 och 60 år. Risken är högre hos personer som använder NSAID regelbundet, har en infektion med Helicobacter pylori, röker eller har ärftlig benägenhet för magsår.
Diagnostisering av magsår
Diagnosen ställs genom en kombination av symptomvärdering och undersökningar:
- Gastroskopi: En kameraundersökning av magsäck och tolvfingertarm som visar om det finns sår, inflammation eller blödning. Det tas ofta vävnadsprov samtidigt.
- Test för Helicobacter pylori (IgG) - Det finns flera metoder, som utandningstest (ureastest), avföringsprov eller blodprov för analys av antikroppar.
- Blodprover: Anemi (blodbrist) kan påvisas vid blödande magsår. Vanliga analyser är:
Behandling av magsår
Behandlingen syftar till att minska syraproduktionen, läka såret och behandla bakomliggande orsak:
- Protonpumpshämmare (PPI): Läkemedel som omeprazol eller esomeprazol minskar syraproduktionen och hjälper slemhinnan att läka.
- Behandling av Helicobacter pylori: En kombination av antibiotika och PPI under 1–2 veckor krävs för att utrota infektionen.
- Upphörande av NSAID: Om möjligt ska dessa läkemedel undvikas. I vissa fall ges PPI i förebyggande syfte vid fortsatt behov.
I mycket ovanliga fall, vid komplikationer som inte kan behandlas medicinskt, kan kirurgi bli aktuellt.
Livsstilsråd vid magsår
För att lindra besvären och minska risken för återfall kan följande råd vara hjälpsamma:
- Undvik rökning och alkohol: Dessa irriterar magslemhinnan och fördröjer läkningen.
- Ät regelbundet: Små, frekventa måltider minskar belastningen på magen.
- Undvik irriterande livsmedel: Till exempel stark mat, kaffe och kolsyrade drycker om de förvärrar symtomen.
- Stresshantering: Avslappning och balans i vardagen kan hjälpa till att minska besvären.