Nefroskleros är en form av kronisk njurskada som orsakas av långvarig påverkan på njurarnas blodkärl, ofta till följd av högt blodtryck eller åderförkalkning (ateroskleros). Det är en av de vanligaste orsakerna till njursvikt hos äldre personer.
Globalt sett är nefroskleros en av flera orsaker till kronisk njursjukdom (CKD). Enligt en studie från 2017 fanns det cirka 697,5 miljoner fall av CKD världen över, vilket motsvarar en global prevalens på 9,1 %. Det är dock viktigt att notera att dessa siffror omfattar alla former av CKD, och specifika data för just nefroskleros är krafitgt begränsade.
Vad är nefroskleros?
Nefroskleros innebär att njurarnas små blodkärl förtjockas och blir stela, vilket försämrar blodflödet till njurvävnaden. Detta leder gradvis till att njurens filtreringsförmåga försämras. Med tiden kan detta leda till kronisk njursvikt. Sjukdomen utvecklas långsamt och är ofta kopplad till andra kärlsjukdomar.
Orsaker till Nefroskleros
De främsta orsakerna till nefroskleros är:
- Kroniskt högt blodtryck (hypertoni) – ökar belastningen på njurarnas blodkärl.
- Åderförkalkning (ateroskleros) – leder till förträngningar i blodkärlen även i njurarna.
- Åldrande – risken för nefroskleros ökar med åldern, särskilt efter 60 år.
- Diabetes – kan påskynda kärlskador i njurarna.
- Rökning och höga blodfetter – bidrar till kärlskador.
Symtom
Nefroskleros ger ofta inga symtom i tidiga stadier. När njurfunktionen försämras kan följande symtom förekomma:
- Trötthet och nedsatt ork
- Ödem (svullnad) i ben och fötter
- Förhöjt blodtryck
- Försämrade blodvärden (anemi)
- Förhöjt kreatininvärde i blodet
Diagnos av Nefroskleros
Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av klinisk bild, blodprover och bilddiagnostik. Viktiga komponenter i utredningen är:
- Blodprov: Kreatinin, eGFR cystatin, elektrolyter och blodstatus
- Urinprov: Albuminuri eller proteinuri kan indikera skada
- Blodtrycksmätning: Långvarigt högt blodtryck är en vanlig bakomliggande orsak
- Ultraljud av njurar: Kan visa förminskade och förtätade njurar vid långt gången nefroskleros
Behandling vid Nefroskleros
Det finns ingen botande behandling för nefroskleros, men progressionen kan bromsas genom att behandla underliggande orsaker och skydda njurarna. Viktiga behandlingsprinciper är:
- Optimera blodtryck: Målet är ofta ett tryck under 130/80 mmHg. ACE-hämmare eller ARB-preparat används ofta.
- Kost och livsstil: Minska saltintag, sluta röka, fysisk aktivitet och viktkontroll.
- Behandla blodfetter: Statiner vid höga kolesterolvärden.
- Diabeteskontroll: Viktigt om samtidig diabetes förekommer.
- Regelbunden uppföljning: Övervakning av njurfunktion och blodtryck över tid.
Prognos
Förloppet vid nefroskleros varierar, men många patienter får med tiden nedsatt njurfunktion. Tidig upptäckt och konsekvent behandling kan dock bromsa utvecklingen. Vid långt gången sjukdom kan dialys eller njurtransplantation bli nödvändigt.