Vad är panikångest?
Panikångest är ett ångestsyndrom som uppstår när kroppens "kamp eller flykt"-reaktion aktiveras, även om det inte finns någon tydlig fara. Panikattacker är centrala i detta tillstånd och kännetecknas av plötsliga och intensiva utbrott av ångest eller rädsla. Panikångest är ett tillstånd där dessa panikattacker blir återkommande, och personen drabbas ofta av stark oro för att uppleva nya attacker.
Det är vanligt att personer med panikångest även undviker specifika platser eller situationer av rädsla för att få en panikattack. Denna undvikande betecknas som en försvarsmekanism för att minimera risken för ångestutlösande situationer.Panikångest kan även refereras till som paniksyndrom, och det är en verklig medicinsk tillstånd som kan vara mycket påverkande på individens liv. Lyckligtvis finns det effektiva behandlingsalternativ och stöd tillgängliga för att hantera och behandla panikångest.
Orsak till panikångest:
Orsakerna till panikångest är komplexa och kan variera från person till person. Det är ofta svårt att fastställa en enskild orsak, men det finns flera faktorer som kan spela en roll i utvecklingen av panikångest. Här är några av de kända faktorer som kan påverka:
Ärftlighet: Det finns en genetisk komponent i panikångest, och det är inte ovanligt att personer med panikångest har nära släktingar som också har lidit av samma tillstånd. Genetiska faktorer kan påverka hur en person reagerar på stress och ångest.
Stress: Höga nivåer av stress, särskilt som följd av allvarliga livshändelser som sjukdom, dödsfall, skilsmässa eller arbetslöshet, kan öka risken för panikångest. Stress kan påverka balansen av signalsubstanser i hjärnan och trigga panikattacker.
Obalans i signalsubstanser: En obalans i hjärnans signalsubstanser, såsom serotonin och noradrenalin, kan spela en roll i utvecklingen av panikångest. Dessa kemikalier är involverade i regleringen av humör och ångest.
Kön: Studier har visat att panikångest är vanligare hos kvinnor än hos män, och hormonella förändringar kan också påverka symtomen.
Ålder: Panikångest är oftast mer utbrett i 20-årsåldern, men det kan förekomma i alla åldrar.
Andra psykiska besvär: Personer med andra psykiska hälsotillstånd, såsom depression eller generaliserat ångestsyndrom, kan vara mer benägna att utveckla panikångest.
Alkohol- och drogmissbruk: Missbruk av alkohol eller droger kan öka risken för panikattacker och panikångest, särskilt under och efter användning.
Symtom innebär:
Symtomen under en panikattack kan vara mycket påfrestande och inkluderar vanligtvis en kombination av fysiska, kognitiva (tankar) och känslomässiga symtom. Här är några vanliga symtom på panikångest:
Hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm: En kraftig och snabb puls är ett vanligt fysiskt symptom under en panikattack.
Andningssvårigheter: Många personer upplever känslan av att de inte kan andas ordentligt, vilket kan leda till snabb andning eller hyperventilation.
Bröstsmärta eller obehag: Det kan kännas som om det finns tryck eller smärta i bröstet under en panikattack, vilket ibland kan förväxlas med hjärtproblem.
Yrsel eller svimningskänsla: Många upplever yrsel eller känslan av att de kommer att svimma under en attack.
Domningar eller stickningar: Känslan av domningar eller stickningar, särskilt i händer, fingrar, fötter eller ansikte, kan förekomma.
Svettningar: Ökad svettproduktion är vanligt under panikattacker.
Frossa eller värmekänsla: Vissa personer kan känna sig väldigt kalla eller varma under en attack.
Illamående eller magbesvär: Illamående eller magbesvär kan uppstå som ett resultat av ångesten.
Skakningar eller darrningar: Muskelryckningar eller skakningar kan förekomma.
Känslor av overklighet: Många beskriver känslor av overklighet eller avskildhet från omgivningen under en panikattack.
Rädsla för att dö eller förlora kontrollen: Personer som upplever panikattacker kan vara rädda för att de kommer att dö eller att de tappar kontrollen över sig själva.
Rädsla för att få en ny attack: Efter en panikattack kan personen vara orolig för att uppleva en ny attack, vilket kan leda till ökad ångest.